Flytt av storskotskenan

[evatellgren]

Ja nu har vi flyttat på storskotsskenan på vår Shipman. Det vi behöver tänka på nu är ju det bästa för bommen, hur gör vi när vi kryssar hårt m.m. Tacksam för råd och tips från er som gjort detta. Väldigt snyggt och rent är det nu i sittbrunnen. Inga skarpade vader i sommar.
Shipmanbåten Yemanja

[Vilse]

Gör det någon skillnad seglingsmässigt om man har skotet i bomänden eller tysk skotning. Det enda ( förutom att sittbrunnen blir större) är väl att ha en gast om inte skotet är framdraget till rorsman?

[Peter_K]

Ja, det gör skillnad!
Om man har en bom dimensionerad att skotas i änden och man sätter skotet mer mot mitten kan man faktiskt knäcka bommen vid hård skotning.

[Anders S]

När jag hade en Shipman (det är ett tag sedan) flyttade jag skotet till sittbänken. Då nitade jag ett nytt bomfäste på bommen, lagom rakt ovanför skotskenan. Monelnitar måste det vara, och det behövs flera nitar bygeln. den bygel jag satte på hade dubbla band. Beroende på hur seglet är litsat (travare?) kan man ha en webbingstropp till storskotet, en sådan är mycket hållbar.

[T]

Gör det någon skillnad seglingsmässigt om man har skotet i bomänden eller tysk skotning. Det enda ( förutom att sittbrunnen blir större) är väl att ha en gast om inte skotet är framdraget till rorsman?

Jag trodde att tysk skotning innebar att man inte har något skotlås på blocket i skotskenan, utan att skotet, inuti eller under bommen, leds föröver och vid masten bryts ner mot däck eller rufftak och sedan leds akteröver till sittbrunnen och att man därvid har en ände av skotet på vardera sidan.
Alltså trodde jag inte att den tyska skotningen hade något att göra med var på bommen (i nocken eller en bit föröver) det övre skotblocket satt placerat. Men tydligen har jag trott fel fast jag egentligen inte tror att jag trott det.

Vad karakteriserar en tysk skotning?


/T

[Berra2]

känns som lite måste redas ut. Definitionen Tysk skotning bestämmer inte var på bommen skotet är fäst. Tysk skotning innebär att ett dubbelt skot går från sittbrunnen, eller rufftaket, upp på bommen, efter bommen fram till masten, där separeras de båda tamparna och leds vinkelrät ner på skarndäck, sedan akterut till vinschar nåbara för rorsman/rorkvinnan.
Fästet på bommen kan vara längst akterut eller som på många bavaria mitt på bommen.
Poängen med tysk skotning är att rorskvinnan kan nå respektive skot i lovart och justerar det därmed lätt, speciellt nu när Selden skapat winschar som kan gå baklänges.

[T]

känns som lite måste redas ut. Definitionen Tysk skotning bestämmer inte var på bommen skotet är fäst. Tysk skotning innebär att ett dubbelt skot går från sittbrunnen, eller rufftaket, upp på bommen, efter bommen fram till masten, där separeras de båda tamparna och leds vinkelrät ner på skarndäck, sedan akterut till vinschar nåbara för rorsman/rorkvinnan.
Fästet på bommen kan vara längst akterut eller som på många bavaria mitt på bommen.
Poängen med tysk skotning är att rorskvinnan kan nå respektive skot i lovart och justerar det därmed lätt, speciellt nu när Selden skapat winschar som kan gå baklänges.

Just det!


/T

[Berra2]

Tillbaks till sakfrågan - frågan är om inte Shipmans bom klarar en dylik förändring - den är ju kort och som jag minns det väldigt kraftig. Men det måste finnas Shipman-ägare som gjort förändringen före dig och kan berätta.

[T]

Tillbaks till sakfrågan - frågan är om inte Shipmans bom klarar en dylik förändring - den är ju kort och som jag minns det väldigt kraftig. Men det måste finnas Shipman-ägare som gjort förändringen före dig och kan berätta.

Nu vet jag inte var blocket satt fäst innan (i nocken?) och hur långt det är flyttat. Men man kan göra en hanfot av en wirestropp för att fördela ut lasten lite grann. Hanfoten fästes då symmetriskt runt det tänkta nya fästet i bommen. En inte helt ovanlig lösning från träbommarnas tid.


/T

[Spider]

Kanske är det något jag missat, finns det tidigare inlägg om denna flytt av skena? Jag kan egentligen bara utläsa att sittbrunnen är ren, men inte var dom placerat skenan? Tysk skotning hittar jag inte annat än i svaren? Vore (iaf bra för mig) om trådskaparen förtydligade lite vad dom gjort, men som sagt jag har kanske missat tidigare info?

[Vilse]

Trådskaparen kommer nog att skriva så snart denne ser att tråden vaknat till liv, men jag vet att i detta fall har skenan flyttats till bridgedäck och hanfot används. Skotet borde hamna ungefär här, 1/4 in på bommen. Bortsett från mer plats i brunn, att det krävs en gast eller att tysk skotning används, prestandan blir väl densamma?

[T]

Trådskaparen kommer nog att skriva så snart denne ser att tråden vaknat till liv, men jag vet att i detta fall har skenan flyttats till bridgedäck och hanfot används. Skotet borde hamna ungefär här, 1/4 in på bommen. Bortsett från mer plats i brunn, att det krävs en gast eller att tysk skotning används, prestandan blir väl densamma?

Jag förstår inte var tysken kommer in? Har man ingen gast kan det väl inte vara några som helst problem att nå storskotet utan att släppa rorkulten? Råkar man ha en gast som är i vägen får han/hon sköta skotet... Men nån skillnad i prestanda lär det inte bli och hålla lär det nog också göra.

På den här båten, här nedanför, sitter storskotskenan på bridgedäck och nås utan problem när båten seglas single-handed. Dessutom finns en kvarts-tysk sk T-skotning med skotlås på akterkant av rufftaket, även denna nås av den ensamseglande rorsmannen (som iofs får flytta lite på rumpan, emellanåt).

/T

[Anders S]

Jag kan ånyo bekräfta (som tidigare Shipmanägare) att a) bommen tål det och b) det går att nita ett fäste i bommen på lämpligt ställe. Jag kan också meddela att när skotbalken tas ur sittbrunnens mitt når en vuxen alldeles utmärkt - det blir till och med enklare, eftersom man som (ensam) rorsman nu kan röra sig fritt utan att snubbla på balken och åla sig under/vika rorkulten i slagen. (Intressant info/värdelöst vetande: En vuxen person är vanligen lika lång som avståndet mellan de utsträckta händerna. Måttet "en famn" är ca 1.85, vilket möjligen pekar på att patriarkatet hade någon sorts reell makt förr i tiden.)

Nackdel med lösningen må vara att bridgedäcket (där skenan lär hamna) inte blir lika lätt att sitta och jäsa på för lata gastar, men de kan ju också behöva en liten påminnelse om sin dödlighet emellanåt (i varje slag). En annan nackdel är att skotet (från bridgedäck) skaver mot sprayhooden (som man då får fälla ner) och ruffen på (platt)läns. Man får väga detta mot fördelarna i övrigt.

Som er vänlige moderator kan jag också meddela att den tidigare tråden finns här: http://www.sailguide.biz/forum2/viewtop ... b41#p80812

[Vilse]

Hej och hopp

Trots att jag själv skrivit i den tråden har jag inget minne av den och OJ där fanns ju alla svar på mina funderingar att flytta skotet. Eftersom brigedäck uppskattas mycket av byssan för att placera räkmackor till skepparn och vi använder det som fotsteg samt som det är skönt att sitta där i lä och sola behåller jag den nuvarande placeringen.

ps lätt att glömma... men vilka fantasktiska möjligheter det finns att delge och ta vara på varandras erfarenheter med hjälp att tekniken vi använder

[evatellgren]

Jag är väl av de som skrivit här ang. flytt av storskotsskenan, något vi funderat på i några år. Nu är den flyttad, fram till bridgedäck. Skotskenan har fått en ny balk som den ligger på. Bridgedäck är något bredare nu men inte värre än att det går att kliva upp och ner som tidigare. Ingen brukar sitta där under segling så det är inget problem. Mackorna får nog plats också. Tankarna om bommens styrka har vi funderat på och kommer att göra en hanfot för att fördela kraften. Fördelarna med denna flytt överväger nackdelarna. Speciellt detta att slippa kliva över skotbalken varje gång man rör sig i sittbrunnen. Dessutom slipper vi de ständiga blåmärkena och skavsåren som mannen av någon anledning alltid får. Sprayhooden måste i och för sig fällas ner vid läns, men det är vid kryss som den behövs mest ändå. Får väl återkomma i höst och redovisa hur det varit. Nu ligger båten i sjön och skall mastas på och rustas för sköna seglingar.
Hälsningar
Eva Tellgren