Kustskepparen.

[tamino]

Hej!

Lite funderingar om att ta kustskepparen..
Jag och en vän till mig gjorde förarintyget via en studiecirkel i höstas, och tyckte rent ut sagt att det var lite väl överdrivet att träffas en gång i veckan i tre månader för det där provet...

Nu tänkte vi ta nästa del! Men funderar på om det är lika "lätt" som det första så orkar vi inte ödsla tid på samma sätt.. Men om det är enormt mycket svårare än förarintyget så kan det säkert vara bra med liknande studiecirkel..

Någon här som har gjort bägge nyligt och kan ge tips? Finns kanske bra nät-kurser? Tips mottages tacksamt.

[Besqua]

Det är en betydligt mer ingående utbildning, men om du känner att du redan behärskar navigationen i alla
sina delar och har lätt att räkna så kan du klara det på distans, annars inte, sedan innehåller det en praktisk del
som görs på sjön, personligen tycker jag det var givande att ställa dumma frågor i sällskap med likasinnade....
Lycka till, och det är inte som i skolan att det gäller att läsa på inför provet utan du vill ha med dej kunskapen länge.....

[Anders S]

Det här är inte enormt svårt, något av det.

Problemet som en kursledare (som ofta är examinatören) löser är att peka ut det som ingår i kurskraven och se till att detta tar/får/ges plats i genomgångarna. Givetvis kommer man att kunna klara provet utan att gå en kurs, om man "kan boken", men man kan ju ibland missa den praktiska betydelsen och vikten av vissa saker. Moderna skepparkurser fokuserar ju (borde fokusera) på moderna navigationshjälpmedel, men det finns också gamla sjökaptener (och ynrge med) som minsann inte vill godkänna någon som inte kan räkna på en ortlinje som beräknas på utseglad distans mellan två bäringar. (Är det fortfarande ett krav?)

Man kan väl säga att den som går en kurs inte lär sig onödigt mycket (relativt kursledarens uppfattning i saken) medan den som bankar in hela boken kanske upptäcker att en del saker frågades inte om på provet. För de som inte följer kursen gäller det klassiska rådet: läs tentorna OCH boken.

[T]

Det här är inte enormt svårt, något av det.

Problemet som en kursledare (som ofta är examinatören) löser är att peka ut det som ingår i kurskraven och se till att detta tar/får/ges plats i genomgångarna. Givetvis kommer man att kunna klara provet utan att gå en kurs, om man "kan boken", men man kan ju ibland missa den praktiska betydelsen och vikten av vissa saker. Moderna skepparkurser fokuserar ju (borde fokusera) på moderna navigationshjälpmedel, men det finns också gamla sjökaptener (och ynrge med) som minsann inte vill godkänna någon som inte kan räkna på en ortlinje som beräknas på utseglad distans mellan två bäringar. (Är det fortfarande ett krav?)

Man kan väl säga att den som går en kurs inte lär sig onödigt mycket (relativt kursledarens uppfattning i saken) medan den som bankar in hela boken kanske upptäcker att en del saker frågades inte om på provet. För de som inte följer kursen gäller det klassiska rådet: läs tentorna OCH boken.

Klart att det är ett krav! http://www.nfb.a.se/?page_id=70 Jag tycker man dessutom ska lägga in missvisning, deviation, avdrift och ström i den uppgiften, så att man verkligen får med allt. Det verkar vara en hel del annat man också ska kunna...
Sen kan man väl fråga sig varför man lär sig; om det är för att kunna och förstå vad det handlar om eller bara för att klara provet...? Ska man bara ta sig från A till B behöver man varken kunna eller förstå, eller avlägga prov. Det är ju bara att skaffa sig en bra plotter....
Jag tror att det är bra att gå en lärarledd kurs, om det är en bra och erfaren lärare får man nog med en hel del matnyttigt av sånt som är 'runtomkring', förutom att man har nån att fråga när man inte riktigt fattar.


/T

[Anders S]

Det här är inte enormt svårt, något av det.

Problemet som en kursledare (som ofta är examinatören) löser är att peka ut det som ingår i kurskraven och se till att detta tar/får/ges plats i genomgångarna. Givetvis kommer man att kunna klara provet utan att gå en kurs, om man "kan boken", men man kan ju ibland missa den praktiska betydelsen och vikten av vissa saker. Moderna skepparkurser fokuserar ju (borde fokusera) på moderna navigationshjälpmedel, men det finns också gamla sjökaptener (och ynrge med) som minsann inte vill godkänna någon som inte kan räkna på en ortlinje som beräknas på utseglad distans mellan två bäringar. (Är det fortfarande ett krav?)

Man kan väl säga att den som går en kurs inte lär sig onödigt mycket (relativt kursledarens uppfattning i saken) medan den som bankar in hela boken kanske upptäcker att en del saker frågades inte om på provet. För de som inte följer kursen gäller det klassiska rådet: läs tentorna OCH boken.

Klart att det är ett krav! http://www.nfb.a.se/?page_id=70 Jag tycker man dessutom ska lägga in missvisning, deviation, avdrift och ström i den uppgiften, så att man verkligen får med allt. Det verkar vara en hel del annat man också ska kunna...
Sen kan man väl fråga sig varför man lär sig; om det är för att kunna och förstå vad det handlar om eller bara för att klara provet...? Ska man bara ta sig från A till B behöver man varken kunna eller förstå, eller avlägga prov. Det är ju bara att skaffa sig en bra plotter....
Jag tror att det är bra att gå en lärarledd kurs, om det är en bra och erfaren lärare får man nog med en hel del matnyttigt av sånt som är 'runtomkring', förutom att man har nån att fråga när man inte riktigt fattar.


/T

Se där ja, den klassisaka "fyrastreckaren". Helt klart bör inte ens en erfaren sjöbuse gå till examen utan att läsa på ordentligt, listan var ju diger. En bra kursbok skall ju täcka in det här, såklart. Men jag håller med. Dels träffar man alltid litet folk, dels får man höra ett och annat både från de som leder och de som deltar.

Man lär för livet, såklart. Däremot skall man ju skilja på sådant man har nytta av alltid, och sådant som man i första hand behöver kunna på provet. Terrester navigation är lätt att motivera för framtiden, men kännedom om påföljd för brist i gott sjömanskap kanske mindre så. Jag håller verkligen med om att man (vid skrivbordet) skall kunna hantera ström, avdrift, deviation och missvisning fullständigt och felfritt (hur skall man annars kunna göra det då det behövs?) men något som en klok lärare kommer att diskutera är också vilka felkällor som är de största i en liten båt med kanske en fladdrig pejlkompass och ifall man tänker på att man skall applicera deviationen på två olika kompasser, den som båten har och den man håller i. Bara som ett exempel på vad man kan få på en kurs och vad som inte står i alla böcker.

[Seawolf]

Detta är kanske inte är alldeles typiskt. Men jag gick kustskepparen rätt sent i mitt båtliv för att kunna ha något papper på att framföra lite större hyrbåtar. I förhållande till de andra kursdeltagarna var jag mycket vanare att hantera båtar och navigera IRL i mörker osv.

Deltagarna i stort hade inga större problem mad de teoretiska delarna av kursen och motsvarande prov. När det kom till manöverprov och MOB-övningar med den 13x4,2 motorbåt som användes, så var det däremot betydligt jobbigare för flertalet. Likadant när det gällde att identifiera ett antal fyrar i ett område med gott om uplysta hus och byar i omginingen. Dito problem uppstod också vid styrning i mörker med havssjö in från låringen på motorbåten som då ålade sig fram så att fyren i fjärran (bland alla andra ljus) flaxade omkring.

Lyckligtvis för en del deltagare så förekom inga IG vad gällde konsten att manövrera båt och att styra efter fyrar i sjögång och mörker, annars hade manfallet blivit betänkligt.
Jag har en känsla av att Sverige både för bilkörkort och båtkörande har en viss överfokus på teori på bekostnad av manövreringskuskap.

[oceansailor]

Detta är kanske inte är alldeles typiskt. Men jag gick kustskepparen rätt sent i mitt båtliv för att kunna ha något papper på att framföra lite större hyrbåtar. I förhållande till de andra kursdeltagarna var jag mycket vanare att hantera båtar och navigera IRL i mörker osv.

Deltagarna i stort hade inga större problem mad de teoretiska delarna av kursen och motsvarande prov. När det kom till manöverprov och MOB-övningar med den 13x4,2 motorbåt som användes, så var det däremot betydligt jobbigare för flertalet. Likadant när det gällde att identifiera ett antal fyrar i ett område med gott om uplysta hus och byar i omginingen. Dito problem uppstod också vid styrning i mörker med havssjö in från låringen på motorbåten som då ålade sig fram så att fyren i fjärran (bland alla andra ljus) flaxade omkring.

Lyckligtvis för en del deltagare så förekom inga IG vad gällde konsten att manövrera båt och att styra efter fyrar i sjögång och mörker, annars hade manfallet blivit betänkligt.
Jag har en känsla av att Sverige både för bilkörkort och båtkörande har en viss överfokus på teori på bekostnad av manövreringskuskap.

Praktik kan man aldrig få nog av och jag håller med om att det vore bra om man viktade om utbildningen. Men man får nog acceptera att "körkortet" bara ger en friheten att träna vidare på egen hand. Man kan inte förvänta sig att man efter ett antal timmar blir speciellt bra på att manövrera 13 m båt.