Nytt teakdäck?

[Lasse L]

Lite utlovade bilder.

[Segelbo]

Tack för bilderna!
Snyggt. Fast nästan litet för snyggt egentligen... Vet inte riktigt varför jag tycker det...

Hmmm...

[janne]

Ser ut som plast.

[HR312]

Förstår inte varför inte däcket var vitt/grått/annan färg i stället. Det ser riktigt trist ut. Det är ju plast. Och ser ut som plast. Ungefär som en linoleummatta med ekparketttryck.

[Jerker Nyström]

Här har det tidigare varit ett inlägg som gjorde reklam för en marin verksamhet. Detta är borttaget i enlighet med forumets regler.

/MOD

[Annika_B]

Jag hade samma problem. Tycker denna diskussion är intressant att läsa.

[HansH]

Flexiteek behöver INTE se ny ut. Den finns i ett antal olika kulörer från helt vit till svart. Om man väljer teak-utseende finns den som "ny teak" (som jag personligen inte tycker om) och olika nyanser av blekt/grå teak - sk "weathered".
Tidigare såg Flexiteeken plastig ut men den nya "Generation 2" är förvillande lik riktig teak.
Jag har en franskbyggd båt där den troligen billiga/odlade (och därför mjuka) teaken i sittbrunnen var utsliten efter 15 år.
Varvet hade dessutom häftat ihop teakribben med icke rostfria stålklammers som tittade upp ur det nedslitna trät o rev sönder seglarkläderna
Ny teak var inget alternativ då jag inte vill borra massa hål för skruvarna och att som privatperson lyckas vakumlimma med gott resultat kändes inte så troligt.
Blev därför Flexiteek i kulören "weathered" - dvs solblekt grå teak.
Resultatet blev alldeles fantastiskt!
De som inte vet att det är Flexiteek tror att det är äkta teak - har under sommaren fått många komplimager för "den fina teaken" i sittbrunnen.
Finns dessutom flera fördelar jämfört med äkta teak - suger inte vatten och torkar väldigt fort. Går att tvätta mha högtryckstvätt (vilket INTE riktig teak tål), blir inte hal ens när den är blöt, lättare än teak...
Nya generation 2 blir dessutom inte lika varm i solsken som den gamla blev (upplever ingen skillnad mot riktig teak).
Om man är hyfsat händig så är det inga större problem att lägga Flexiteek själv - riktig teak är mycket mer krävande och kräver väldigt mycket mer arbete.
Javisst, priset för materialet är kanske inte nån större skillnad på. Men installationskostnaden lär vara milsvida högre för äkta teak.
Och handen på hjärtat - är det inte bättre att regnskogarna får stå kvar än att de hamnar i våra båtar?
Vän av ordning invänder säkert att det finns odlad teak - men det är en mycket korrumperad branch där det förekommer mycket fusk.

[Anders S]

En annan aspekt är problemet att ersätta ett teakdäck med ett likadant - man lagar förstås alla befintliga hål, men att montera ersättningsdäcket innebär (i teakfallet) ett antal hundra nya hål, massor av pluggar och en slutslipning (som tar bort en liten smula av däcket). Att hel-limma ett teakdäck kräver mest troligt att man anlitar yrkesfolk.

Tål man utseendet på Flexiteek (det finns alternativ också) så är det en stor fördel att det limmas (om man gör limningen korrekt, givetvis).

[Besqua]

Är inte detta att lägga trä på plast ett försök att hålla fast vid hur en båt helt i trä såg ut förr, båt branschen är trots allt rätt konservativ.
Men jag förstår att man vill ha känslan av trä, som i en gammal engelsk bil.....
Trampade ombord på en Bavaria av 2016 års modell i Gustavsberg med ngn sorts fuskteak på däck, rätt snyggt tycker jag.

[Anders S]

Är inte detta att lägga trä på plast ett försök att hålla fast vid hur en båt helt i trä såg ut förr, båt branschen är trots allt rätt konservativ.
Men jag förstår att man vill ha känslan av trä, som i en gammal engelsk bil.....
Trampade ombord på en Bavaria av 2016 års modell i Gustavsberg med ngn sorts fuskteak på däck, rätt snyggt tycker jag.

Teak har en särskild funktion, det är ovanligt halkfritt. Vi ser ju inte några alternativa träslag på plastbåtar, men på träbåtstiden kunde ju däcket vara i annat trä, särskilt på bruksbåtar och skutor.

Det man emulerar (eller härmar) är ju ytterst däcksribbor på däcksbalkar, ett däck som på sin tid hade sina egna problem. Men det var ju otvivelaktigt snyggt. "Fuskteak" är ju ett sätt att återskapa det visuella intrycket av ett sådant däck, på samma sätt som däcksribbor i teak skulle göra det.

Men (litet filosofiskt), båda är "fusk"...

[HansH]

Bild på det färdiga resultatet.
Jag gjorde mallar i byggplast som leverantören sedan tillverkade färdiga paneler efter.
Vid limningen är det viktigt att all luft pressas ut så jag "investerade" 400kr i en speciell roller för ändamålet.
Om nån i Göteborgsområdet planerar att lägga Flexiteek själv så finns den att låna

[eriksbo1]

Detdär med att skruva ned uppstickande skruvar på ett slitet teakdäck......Fick det rådet av en "sakkunnig", när skruvskallarna började lysa fram både här o där på det 28-åriga däcket. Men hur är det: är det så att skruvarna alltid genomborrar laminatet o sticker in i distansmaterialet, i mitt fall balsa? Åtm där jag kan se, d v s under de teakklädda luckorna i sittbrunnen, syns inga skruvspetsar på undersidan. Under ankarluckan syns några få. Därför är jag lite tveksam till att dra åt skruvarna på däcket. Det måste ju var bara nån bråkdels mm innan de bryter igenom laminatet, vill inte riskera. Är det "rätt tänkt"? Är däckets laminat tunnare än luckorna?

[Anders S]

Detdär med att skruva ned uppstickande skruvar på ett slitet teakdäck......Fick det rådet av en "sakkunnig", när skruvskallarna började lysa fram både här o där på det 28-åriga däcket. Men hur är det: är det så att skruvarna alltid genomborrar laminatet o sticker in i distansmaterialet, i mitt fall balsa? Åtm där jag kan se, d v s under de teakklädda luckorna i sittbrunnen, syns inga skruvspetsar på undersidan. Under ankarluckan syns några få. Därför är jag lite tveksam till att dra åt skruvarna på däcket. Det måste ju var bara nån bråkdels mm innan de bryter igenom laminatet, vill inte riskera. Är det "rätt tänkt"? Är däckets laminat tunnare än luckorna?

Skruvarna går givetvis igenom det övre skiktet i sandwichlaminatet. Om de inte gör det, fyller de ingen funktion (de skär sin egen gänga i laminatet och "drar" först då de trängt igenom. Däremot skall skruvarna förstås inte bryta genom det undre laminatet. (Balsa är kanon, bra för dig!)

Att du inte ser skruvspetsar på luckorna beror troligen på att luckan (också) är av sandwichkonstruktion. Om inte (enkellaminat, i så fall tjockt, kan varvet ha gjort som jag gjort - slipat bort utskjutande skruv och lagt ett lager matta som skydd. Att låta skruvar sticka ut "på baksidan" av vad det än må vara är ett otyg, och förhoppningsvis har varvet gjort något åt detta, om det inträffat.

[eriksbo1]

Tack för klarläggande svar! Luckorna är enkellaminat, men förmodligen är skruvspetsarna bortslipade och övertäckta. På ankarluckan kan man se några planslipade spetsar som man underlåtit att täcka.

Jag kan alltså räkna med att det finns hundratals hål i däcket. Men varför är balsa kanon? Är det inte balsa som ger upphov till det som man åtm i Finland kallar blomstermylle-effekten, d v s att distansen multnar p g a vatteninträngning o däcket börjar svikta?

(

[Anders S]

Tack för klarläggande svar! Luckorna är enkellaminat, men förmodligen är skruvspetsarna bortslipade och övertäckta. På ankarluckan kan man se några planslipade spetsar som man underlåtit att täcka.

Jag kan alltså räkna med att det finns hundratals hål i däcket. Men varför är balsa kanon? Är det inte balsa som ger upphov till det som man åtm i Finland kallar blomstermylle-effekten, d v s att distansen multnar p g a vatteninträngning o däcket börjar svikta?

(

Sandwich kan ha sk honycomb (bikakeliknande distansmaterial, med tomrum mellan upprättstående väggar), syntetiskt skum eller balsa, med ändträ mot respektive laminatskikt. Här har det visat sig att balsa har finfina egenskaper, mycket god vidhäftning mot det porösa ändträet och (eftersom cellstrukturen isolerar mot fukt) mycket bra motståndskraft när skruvar släpper in fukt - fukten sprider sig inte i sidled och cellstrukturen i balsaträet håller den på plats. Skadorna, i den mån det blir sådana, blir extremt lokala. Men balsans stora fördel är den mekaniska hållfastheten, laminatsläpp är ovanligt och att balsan kan tåla litet fukt som den håller i cellstrukturen. Går det för långt krävs stora reparationer, men det händer inte så lätt. Då måste man dela däcket och limma in nytt distansmaterial, ett syndastraff.

Skumkärna (och bikakekärna skall vi inte tala om) kräver mycket noggrann limning. Skulle det sedan komma in även små mängder fukt riskerar man att (i vårt klimat) vattnet fryser, spränger och ger släppningar i sandwichen. Sedan blir det värre med tiden, om man inte får ut vattnet och tätar. Laminatsläpp pga frysskador är vanligt på äldre båtar. Den stora fördelen är att man KAN reparera laminatet med en omlimning, men det är inte trivialt och vanligen (om det är långt gånget) får man öppna helt, här också.

Är inte däcket lagt av en samvetslös fuskare är varje skruv tätad, och då spelar det inte så stor roll om man har balsa eller skum. Men balsa har mycket goda (bättre!) hållfasthetsegenskaper och risken för att detta bio-material multnar är inte stor.