Professionaliseringen....
Jag seglar IF och skulle kunna tänka mig att kappsegla. Är inte så intresserad av segling som sport men trots allt är det nog lärorikt. De få kappseglingar (1-2/år) jag ställer upp i är av familjekaraktär. Ingen tar det på så blodigt allvar, stämningen är skön och festen efterår är lika viktig som tävlingen. Ingen släpar ur halva inredningen och tömmer båten på vintetror.
Jag är inte intresserad av att betala tusenlapp efter tusenlapp för nya segel, bara för att ha en möjlighet att vinna en tävling. Att \"hotta\" en familjeseglare med fräna nya segel är lika häftigt som att hotta en Volvo med spoilers och ny förknossare. Likförbannat är det en Volvo när man är färdig. Det är liksom inte värt besväret.
Gissar att fler tänker som jag. Så går snacket på bryggan där jag bor.
mvh
NN
Vad tror du hade ökat intresset för kappseglingen ?
-
Hans H
Heja Danmark
Svar till Steen
Inte nog med att er öl är godare, ni är duktigare på att bedriva klubbverksamhet också
Men vi är i alla fall bättre i ishockey
Inte nog med att er öl är godare, ni är duktigare på att bedriva klubbverksamhet också
Men vi är i alla fall bättre i ishockey
-
Nordvall
Tror det är flera faktorer som samverkar och leder till en minskad kappsegling.
För det första är förändringen inget som är unikt för segling, många andra sporter som kräver tid och engagemang brottas med samma problem. Har nog att göra med att tempot ökas och våra intressen och livsstilar diversifieras - om en 30 åring hade ett stort intresse på 70-talet så har han/hon idag 2-3 lika stora intressen som tiden ska splittas mellan.
För det andra så verkar det som att \"dom stora överlever\". Detta kan man se både mellan sporter, fotboll, hockey mm är stabila sporter medan segling, tennis, bordtennis mm sakta men säkert tappar mark fårn 70 talets rekordår.
För det tredje så tog golfen knäcken på mycket av seglingens fart och moment under 80-talet. Oerhört många som seglat under 70-80 talen lade av och bytte intresse.
Till sist har vi våran egen ankdamm att hantera. Krångliga regler, flaggor till förbannelse, skrik och gap på banorna, svårt att veta vem som vann, protestförhandlingar flera timmar, banor utom synhåll för publik mmm.. Allt detta kan och bör vi påverka aktivt.
Mvh Pontus
För det första är förändringen inget som är unikt för segling, många andra sporter som kräver tid och engagemang brottas med samma problem. Har nog att göra med att tempot ökas och våra intressen och livsstilar diversifieras - om en 30 åring hade ett stort intresse på 70-talet så har han/hon idag 2-3 lika stora intressen som tiden ska splittas mellan.
För det andra så verkar det som att \"dom stora överlever\". Detta kan man se både mellan sporter, fotboll, hockey mm är stabila sporter medan segling, tennis, bordtennis mm sakta men säkert tappar mark fårn 70 talets rekordår.
För det tredje så tog golfen knäcken på mycket av seglingens fart och moment under 80-talet. Oerhört många som seglat under 70-80 talen lade av och bytte intresse.
Till sist har vi våran egen ankdamm att hantera. Krångliga regler, flaggor till förbannelse, skrik och gap på banorna, svårt att veta vem som vann, protestförhandlingar flera timmar, banor utom synhåll för publik mmm.. Allt detta kan och bör vi påverka aktivt.
Mvh Pontus
-
Gäst
Re: Heja Danmark
Tyvärr är det inte öl som görs i Danmark. Innehållet av majs och frukt är för högt.//JohanHans H skrev:Svar till Steen
Inte nog med att er öl är godare
-
Erik
Håller med 100%, roligt att du resonerar exakt på samma sätt som jag. Det enda sättet att råda bot på problemet är ett sammangående. Att övertyga SSA (klubben som JKV bröt sig ut ifrån) eller WSS om fördelarna med detta är säkert lätt. Värre blir det att övertyga JKV... vad ska den nya klubben heta?MiniMe skrev: I Västerås tycker jag finns en försvårande faktor till. Nån gång under 70 eller 80-talet visade sig i en av klubbar att ungdomsverksamheten räckte inte till för att kunna få fram framgångsrika seglare och klubben visade för lite intresse att förbättra situaltionen. En av Sveriges bästa jolleklubbar bildades (JKV). Tyvärr finns det på så sätt knappt några kontakter med kölbåtsklubbarna. Ungdomarna lägga av när de är "färdiga" med jolle segling.
Sammangående är kanske för svårt att uppnå men ett närmare samarbete kanske? Jag hade diskusioner med folk från JKV och fick känslan att såren och klyftorna sitter rätt djupa. Kommer man med sådanan tankar som sammangående så upplevs det att kölbåtklubbarna vill ta ifrån det som byggdes upp i hård arbete av JKV:are. Kanske gemensamma arrangement skulle vara bra att börja med?Erik skrev: Håller med 100%, roligt att du resonerar exakt på samma sätt som jag. Det enda sättet att råda bot på problemet är ett sammangående. Att övertyga SSA (klubben som JKV bröt sig ut ifrån) eller WSS om fördelarna med detta är säkert lätt. Värre blir det att övertyga JKV... vad ska den nya klubben heta?
Jag var glad när det deltog t.ex. JKV-båtar på lögarängsregattan. Föresten ett bra initiativ. Hela banan kan följas från piren.
(...om det nu också skulle vara omvänd LYS???
)-
Gäst
SSA får krypa till korset och underordna sig JKV. SSA blir JKV:s Seniorsektion, som man kan behandla lite styvmoderligt (för att ge igen för gammal ost JMiniMe skrev:Sammangående är kanske för svårt att uppnå men ett närmare samarbete kanske? Jag hade diskusioner med folk från JKV och fick känslan att såren och klyftorna sitter rätt djupa. Kommer man med sådanan tankar som sammangående så upplevs det att kölbåtklubbarna vill ta ifrån det som byggdes upp i hård arbete av JKV:are. Kanske gemensamma arrangement skulle vara bra att börja med?
). Eller så kan JKV utöka sin verksamhet med kölbåtar och skaffa en klubbholme. Varför inte Östraholmen? Inte alla klubbholmar som har färjeförbindelse.-
P
Jag är nog inne på samma linje som en del andra. Vi var extremt många som seglade jolle på åttiotalet och början av nittiotalet. En vanlig smålandskupp kunde locka hundra deltagare (optimist, E-jolle och Laser). Regionskvalen var det inte ovanligt med närmare hundra E-jollar. Nu är många av oss runt 30 och har av olika anledningar inte fortsatt segla.
För min del saknar jag det jättemycket men bor man inte i storstadregionerna är man oftas hänvisad till att segla diverse lystävligar med oftas ganska få deltagare. Detta vet jag inte lockar många av mina jollekompisar från förr. Vist det är en trevlig stund på sjön en gång i veckan men var är tempot och actionen. Änn värre blir det när man börjar med bakvänt LYS. inte ens dramatiken i starterna är kvar. Och vid målgång ser man relativt tidigt om man har någon chans att hålla undan för en båt som kommer bakifrån som har 0,10 högre LYS.
Tyvärr tror jag inte det här är en tillfällig dip. Görs det inget kommer kluppkappseglingen dö ut i småstäderna innom kort.
/Per
För min del saknar jag det jättemycket men bor man inte i storstadregionerna är man oftas hänvisad till att segla diverse lystävligar med oftas ganska få deltagare. Detta vet jag inte lockar många av mina jollekompisar från förr. Vist det är en trevlig stund på sjön en gång i veckan men var är tempot och actionen. Änn värre blir det när man börjar med bakvänt LYS. inte ens dramatiken i starterna är kvar. Och vid målgång ser man relativt tidigt om man har någon chans att hålla undan för en båt som kommer bakifrån som har 0,10 högre LYS.
Tyvärr tror jag inte det här är en tillfällig dip. Görs det inget kommer kluppkappseglingen dö ut i småstäderna innom kort.
/Per
-
Torrlagd
Många kloka tankar i den här tråden.
En fundering som slår mig är vad som har hänt med de \"gamla\" seglarna. När jag var barn på 60-talet bestod segeklubben av folk som satsade allt på sin sport. Många framgångsrika seglare kämpade i Drake. Man valde bort en massa saker i livet för att ha råd att segla.
Samma sak med familjeseglarna, mina föräldrar sålde huset och vi flyttade till lägenhet för att ha råd med större båt.
Men man kunde ändå för an anständig peng få tag i en båt som var konkurrenskraftig på klubbnivå och däröver.
Under sent 70-tal och därefter kom en ny katgori båtfolk in i klubben och på banorna. Det var de som köpte sig till resultat. Det som saknades i egen förmåga värvades som besättning med en flashig båt och hotta segel. Jag har själv fallit för lockelsen att få gasta på en riktigt fräck och snabb båt , men där ägaren hade mindre känsla för sporten än vad en \"riktig\" seglare har in lilltån.
Där någonstans försvann det genuina inom seglingssporten.
Frågan är om det finns någon väg tillbaka när det som syns av seglingssport idag handlar om extrembyggen med budgetar på 100 tals miljoner.
Håkan
En fundering som slår mig är vad som har hänt med de \"gamla\" seglarna. När jag var barn på 60-talet bestod segeklubben av folk som satsade allt på sin sport. Många framgångsrika seglare kämpade i Drake. Man valde bort en massa saker i livet för att ha råd att segla.
Samma sak med familjeseglarna, mina föräldrar sålde huset och vi flyttade till lägenhet för att ha råd med större båt.
Men man kunde ändå för an anständig peng få tag i en båt som var konkurrenskraftig på klubbnivå och däröver.
Under sent 70-tal och därefter kom en ny katgori båtfolk in i klubben och på banorna. Det var de som köpte sig till resultat. Det som saknades i egen förmåga värvades som besättning med en flashig båt och hotta segel. Jag har själv fallit för lockelsen att få gasta på en riktigt fräck och snabb båt , men där ägaren hade mindre känsla för sporten än vad en \"riktig\" seglare har in lilltån.
Där någonstans försvann det genuina inom seglingssporten.
Frågan är om det finns någon väg tillbaka när det som syns av seglingssport idag handlar om extrembyggen med budgetar på 100 tals miljoner.
Håkan
-
forumtroll 242
Problemet är först att få ihop en besättning, sedan att lägga hela helgen eller mer tid på en kappsegling (transportsegling, hämta gastar, kappa, lämna gastar, transportsegling.....
Nästa grej är vilka marginaler man kappseglar med.
I klubbkappsegling eller om man är längre ner i resultatlistan på en större kapp så vill man inte riskera sin båt, då kan det kännas olustigt med folk som medvetet tänjer på gränserna.
Sedan hysterin att båten måste vara på topp gör att man kanske inte ställer upp då man vet att de andra gör 0.2-0.5 knop mer fastän man kan ta dem på taktik.
Sedan golf, då sätter man sig i en bil och åker hem, inte lika enkelt med en kölbåt..
Jolleseglare kan vara sönderseglade, dvs tappat lusten över att fara fram över vattnet under segel...
Vad göra?
Enklare klubbseglingar, mer sammarbete med ungdomssektioner/jollesektioner
mindre prestige, att förlora är inte allt - man lär sig mycket om sin egen båt
//forumtroll 242
Nästa grej är vilka marginaler man kappseglar med.
I klubbkappsegling eller om man är längre ner i resultatlistan på en större kapp så vill man inte riskera sin båt, då kan det kännas olustigt med folk som medvetet tänjer på gränserna.
Sedan hysterin att båten måste vara på topp gör att man kanske inte ställer upp då man vet att de andra gör 0.2-0.5 knop mer fastän man kan ta dem på taktik.
Sedan golf, då sätter man sig i en bil och åker hem, inte lika enkelt med en kölbåt..
Jolleseglare kan vara sönderseglade, dvs tappat lusten över att fara fram över vattnet under segel...
Vad göra?
Enklare klubbseglingar, mer sammarbete med ungdomssektioner/jollesektioner
mindre prestige, att förlora är inte allt - man lär sig mycket om sin egen båt
//forumtroll 242
Det finns alltid olika uppfattningar och önskningar. Vi hade i slutet av 90-talet diskusionen om en ny kappseglingsarrangement. Om det hade förverkligats så hade vi endast distanskappseglingar kvar. lyckligtvis finns distans- och bankappsegling kvar i vår region. Omvänd LYS på en distansbana tar visserligen bort startstressen som säkerligen är lika spännande för vissa som avskräckande för andra. Men åt andra sidan tycker jag att det kan vara kul att kämpa till sig en vinst i en duell på mållinjen och sedan får vi gärna också tänka på de som står på piren och tritta på. Den ene och den andre kommer säkerligen att fundera att delta nästa gång.P skrev: Änn värre blir det när man börjar med bakvänt LYS. inte ens dramatiken i starterna är kvar. Och vid målgång ser man relativt tidigt om man har någon chans att hålla undan för en båt som kommer bakifrån som har 0,10 högre LYS.
/Per
På tisdagsseglingar slutet 90-talet) provade jag något nytt (i staden) och kallade det startövningar. Banan seglades på endast 10-20 minuter. Vi hann med några starter och jag tyckte att det fanns intresse men efter 4-5 starten tröttnade många och seglade hem. Det fanns dock även de andra former som distansseglingar och vanligt bansegling (kryss-läns). Jag tycker att det är viktigt att bevara en mångfalt.
Jag tänker vid det tillfälle tillbaka till mästerskapet i Östtyskland. Första loppet var en distans segling, andra en nattsegling också distansbana, sedan kom några banseglingar och mästerskapet avslutades med en lång distansbana på över 200 Nm. Men den tiden seglade vi också på betald arbetstid om det var mästerskap.
Jag talade med en typbåtsförening för någon månad sen, bl.a. om Tjörn Runt. De flesta hade tidigare seglat denna tävling (fast kanske med annan båt), men nu gjorde ingen det längre. Den typiska kommentaren var: men vi har ju så tunga, komfortablet inredda båtar med bogpropeller och ankarspel, det är ju meningslöst att deltaga i LYS-kappseglingar med dem....NN skrev:Professionaliseringen....
Jag seglar IF och skulle kunna tänka mig att kappsegla. Är inte så intresserad av segling som sport men trots allt är det nog lärorikt. De få kappseglingar (1-2/år) jag ställer upp i är av familjekaraktär. Ingen tar det på så blodigt allvar, stämningen är skön och festen efterår är lika viktig som tävlingen. Ingen släpar ur halva inredningen och tömmer båten på vintetror.
Jag är inte intresserad av att betala tusenlapp efter tusenlapp för nya segel, bara för att ha en möjlighet att vinna en tävling. Att "hotta" en familjeseglare med fräna nya segel är lika häftigt som att hotta en Volvo med spoilers och ny förknossare. Likförbannat är det en Volvo när man är färdig. Det är liksom inte värt besväret.
Gissar att fler tänker som jag. Så går snacket på bryggan där jag bor.
mvh
NN
Den dag som den skickligaste besättningen med den slätaste bottnen och de bästa segeln väljer att ha en komfortabel segelbåt på LYS-kappseglingen med bogpropeller, ankarspel, varmvattenberedare, kylskåp och 5 batterier bara för att LYS-kompensationen gör detta gynnsamt, då kanske det hela kan ta sig igen.
Det går alldeles utmärkt att förena maxxade segel och slät botten med komfort. Men det går inte att ständigt behöva skruva grejor in och ut ur båten så både familjen och LYS-kompensationen gillar båten.