Så här gjorde man förr:
http://groups.msn.com/lf04pn0d9jspcg9ss ... PhotoID=33
Denna lösning kräver väl emellertid lite större radier mot skrovet än vad ni är sugna på
Förresten så finns det ju fler AIE-kölar än det finns AI... förlåt Performancer.
Varför inte kolla upp vad förre producenten ska ha för en sån?
Annars är ju lösningen du har på gång väldigt vanlig där jag jobbar, tillverkare av stora maskiner till massabruk, och precisionen blir ju rätt okej om man fixturerar med tungan rätt i mun och lägger svetsarna i en vettig ordningsföljd. Det fina är ju att eftersom vattenskärmaskinerna har såpass fin repeternoggrannhet och även ger rätt bra dimensionstoleranser med fräscha munstycken och låg skärhastighet så kan man lägga med lite egna klackar och hål som så att säga styr upp hela rasket under tillverkningen.
mera költankar
okej, men nu svarade ja här ändå:)
Jo, så kan det oxå se ut:) Men radierna är inte helt långt ifrån vår båt, det är en Wasa 55a vi bygger, och det är ganska stora radier mot skrovet.
Jo, vattenskäraren har oneligen bra toleranser, det handlar ju inte om mycket fel det skulle bli på spryglarna:) Självklart gör man ju då ett antar tappar i spryglarna, och slitsar i sidoplåtarna, borde ju vara lättare att svetsa fast dem, jämfört med att svetsa bara från insidan. Då måste man ju göra mindre bitar, eller? om man skall svetsa från insidan, man måste ju jobba växelvis då, eller hur?
Vad är det i massaindustrin som är byggt på det sättet?
Jo, vattenskäraren har oneligen bra toleranser, det handlar ju inte om mycket fel det skulle bli på spryglarna:) Självklart gör man ju då ett antar tappar i spryglarna, och slitsar i sidoplåtarna, borde ju vara lättare att svetsa fast dem, jämfört med att svetsa bara från insidan. Då måste man ju göra mindre bitar, eller? om man skall svetsa från insidan, man måste ju jobba växelvis då, eller hur?
Vad är det i massaindustrin som är byggt på det sättet?
Svetsad köl
Jo, ja vet att det finns båtar med svetsade kölar, eller lådor mellan en blyköl och skrovet, men jag aldrig hört talas om att de lossnat, har du några källor man kan kolla angående det? Sen är det ju så att stålbåtar svetsade, eler hur?:)
Vad gäller hålfberäkningar så är jag utbildad på det, vad gäller utmattningen så är det lite värre, men jag är läskunnig:)
Sen som sagt, detta skall inte alls bli någon extremköl, fenan blir strax över två meter från förkant till akterkant och bara en och en halv djup, ungefär, på bredaste stället vid infästningen till båten är den närmare 27cm bred, så extem är den inte. Den skall bara bli bättre än orginal:)
Vad gäller AIE 35 kölar, så hade jag mycket gärna satt på en sådan köl, om det inte vore för två stycken jobbiga nackdelar, den är mycket mycket kortare i längsled än vad vår nedbyggda kölsockel är, alltså ett jättejobba att göra om bara det, sen är den gjord för att gå genom båten i en trumma, den trumman skulle väldigt mycekt plats i vår båt, coh vara mycket jobbig att bygga. Sen dessutom så ger den kölen antagligen inte tillräckllig med rätande moment, vår båt är mycket smalare än en AIE 35, men vi skall köpa en rigg från en AIE 35, så det skulle nog kränga lite väl mycket:) Om man inte fick ner kölen längre ner än på en AIE, men då kan styrkan bli svårare att uppnå.
Annars hade ja helt klart satsat på en sådan köl:) Hade vi byggt skrovet från början hade det blivit en sådan:)
Vad gäller hålfberäkningar så är jag utbildad på det, vad gäller utmattningen så är det lite värre, men jag är läskunnig:)
Sen som sagt, detta skall inte alls bli någon extremköl, fenan blir strax över två meter från förkant till akterkant och bara en och en halv djup, ungefär, på bredaste stället vid infästningen till båten är den närmare 27cm bred, så extem är den inte. Den skall bara bli bättre än orginal:)
Vad gäller AIE 35 kölar, så hade jag mycket gärna satt på en sådan köl, om det inte vore för två stycken jobbiga nackdelar, den är mycket mycket kortare i längsled än vad vår nedbyggda kölsockel är, alltså ett jättejobba att göra om bara det, sen är den gjord för att gå genom båten i en trumma, den trumman skulle väldigt mycekt plats i vår båt, coh vara mycket jobbig att bygga. Sen dessutom så ger den kölen antagligen inte tillräckllig med rätande moment, vår båt är mycket smalare än en AIE 35, men vi skall köpa en rigg från en AIE 35, så det skulle nog kränga lite väl mycket:) Om man inte fick ner kölen längre ner än på en AIE, men då kan styrkan bli svårare att uppnå.
Annars hade ja helt klart satsat på en sådan köl:) Hade vi byggt skrovet från början hade det blivit en sådan:)
-
Hans H
fråga till Robin
Robin - var står ditt båtbygge? På Fotö....? Är ofta på Hönö, och det är alltid skoj att titta på (vackra) båtar. Kommer ev att ligga i nybyggda hamnen på Öckerö till sommaren. Låg i Hönö Klåva med vår Express, men fick byta hamn när (den för låga) bron till Fotö byggdes - båten vi bytte till krävde låvatten för att kunna komma under 
Båte står på Tjörn...
Jag bor på Fotö, men det har ja inte gjort särskilt länge, är från Tjörn egentligen:) Det var även där jag och kompisen hittade vårt projekt, i Rönnäng närmare bestämt. Där har den legat i princip sedan den plastades -88. Vi såg ingen direkt anledning att flytta på båten när vi köpte den, hade heller inget annat ställa att ha den på, så fden har fått stå kvar. Men nu hoppas och planerar vi att vi ska kunna sjösätta till våren. Då komemr vi antagligen att lägga båten ute på öarna(Hönö eller Fotö) Helst i Klåva, eftersom det är där jag jobbar:) Jag blir kvar på öarna i åtminstone 2,5 år till, sen hoppas ja att vi kan komma i väg på vår jorden runt segling:)
Jaså, du tycker att Fotöbron är för låg? Det tycker itne jag som behöver cykla över den varje dag;)
Är det lätt att få tag på en båtplats där du ska ha båten i sommar?
//Robin
Jaså, du tycker att Fotöbron är för låg? Det tycker itne jag som behöver cykla över den varje dag;)
Är det lätt att få tag på en båtplats där du ska ha båten i sommar?
//Robin
Ungefär i dom här banorna funderade jag för ett tag sen
Det behöver väl inte påpekas att detta är en mycket preliminär idéskiss.
Iallafall - Spanten hade jag tänkt klä med relativt tunn rostfri plåt för att sedan fylla tomrummet ovan blybulben med sandblandad plast.
Jag kan inte nog understryka det Pellel påpekar, nämligen att du måste dimensionera mot utmattning samt använda rejäl kompetens när det gäller svetsningen( Rätt gubbe, svetsparametrar, tillsatsmaterial, om du tänkt köra med elsvets bara torra pinnar osv osv) - Jag skulle till och med sträcka mej till att en sån här konstruktion nog bör sprickprovas innan den tas i bruk. Det här blev ju så besvärligt så jag förstår nästan inte hur det går till att ens få en båt att flyta överhuvudtaget..
Det behöver väl inte påpekas att detta är en mycket preliminär idéskiss.
Iallafall - Spanten hade jag tänkt klä med relativt tunn rostfri plåt för att sedan fylla tomrummet ovan blybulben med sandblandad plast.
Jag kan inte nog understryka det Pellel påpekar, nämligen att du måste dimensionera mot utmattning samt använda rejäl kompetens när det gäller svetsningen( Rätt gubbe, svetsparametrar, tillsatsmaterial, om du tänkt köra med elsvets bara torra pinnar osv osv) - Jag skulle till och med sträcka mej till att en sån här konstruktion nog bör sprickprovas innan den tas i bruk. Det här blev ju så besvärligt så jag förstår nästan inte hur det går till att ens få en båt att flyta överhuvudtaget..
Snygg skiss
Jo, Tp, precis samma banor som jag tänker, fast vi skall nog ha en bakåtsvept fena.
Självklart så måste det vara en duktig svetsare, och att spricktesta den är ju inge dum ide. Vilken teknik för att testa skulle du föreslå?
Har du räknat något på hållfastheten på den skissen? Kom det längre än så? Hur täntke du göra bulben? Gjuta i en form runt botten på balkarna i fenan med en platta eller så?
Jo, självklart bör man dimensionera för utmattning, det skll jag läsa på ordentligt innan något bygge påbörjas, det lovar jag:)
Jag har gått och funderat på hur belastningarna verkligen blir, självklart är sidledslasterna värst när man faller ner för en grov sjö, och båten stannar abrubt i vattnet. Då vill ju kölen fortsätta neråt pga sin massa. Men, jag tänker ändå såhär, kölens form gör ju att den rörelsen bromsas upp av kölen själv, eller hur? Även när man seglar och kränger, det är ju först då det blir några laster att tala om på kölen, så måste ju ändå kölens vingform, eller egentligen den kraft som kölen alstrar för att hindra avdriften, minska dessa belastningar, lyfta kölen uppåt. Kraften som vingen alstrar är ju vinkelrät mot vingen sida, sett för/akter ifrån, så säg att den kraften är runtmotsvarande 1 ton, vid 30 grader krängning, då avlastar ju det fenan med några hundra kilo i den riktningen som bulben strävar, eller hur?
Exakt hur stor sidkraften blir från kölen har ja inte räknat på, men rätt mycket är det, det är ju det som hindrar avdriften. Och redan på rodret till en 40 fotare kan man få sidkrafter som väl överstiger ett ton, och kölen är betydligt större, dock inte samma anfallsvinkel, men det borde nästan bli i de storleksordningarna. Och rodret tar upp det på en 60 mm rostfri stång, i plastlager...
Jag måste säga att ja inte har sett detta i några böcker i ämnet, men det måste ju vara en faktor, eller? Det innebär ju att kölens lyftkraft mot lovart tar en del av det rätande momentet, inte sant? Jag mig att det är en anleding till att swingkölar är så effektiva, de slipper ju den effekten, och det finns swingkölar med en trimfena som gör att kölen drar neråt:)
När det gäller hela komplexiteten på en sådan här sak så ser ja det på två sätt, självklart är det komplext, så därför bör man räkna så mycket som möjligt och se till att allt är så rätt det kan bli, Hi tech helt enkelt.
Men, så har vi den andra sidan, som du säger själv TP om det är så avancerat borde det inte funka:) Nej, men för 20 år sedan,hur mycket räknade de på båtarna då? Hur mycket datormodeller hade de? Människan har seglat i 5000år uta datorer och avancerad matematik.
Hur många fler Hi tech båtar går det inte sönder än de gamla sjuttiotalarna som inte är viktoptimerade? Visst seglar de nya båtarna fortare, men det är ju inte allt som räknas, eller?
Dessutom så kan vi inte beräkna alla laster, alla krafter som blir på en segelbåt i hårt väder, finns inga modeller helt enkelt. Det mesta, visst, men inte allt.
Sen har vi jämförelsen med rodret, det rodret vi antagligen skall köpa är utvecklat av WasaYachts för deras racebåtar, men används på Wasa 38an, och äen ett par Wasa 55or har bytt till ett sådant. Det har en hjärtstock i massiv 60mm rostfri stång, frihängande, och har en brottansvisning i botten som gör att nedre delen av bladet knäcks när sidlasterna där överstiger 2ton. Stålet i hjärtstocken är något specialstål med tre gånger högre brottgräns än 316, som de flesta andra båtar använder, men även de kör på 60mm. Om bladets nedre del går av vid 2 ton, och det är mycket, så klarar hjärtstocken betydligt mer, man vill ju inte kröka den.
Men jämför då med kölen, som bredast är kölen på en Wasa 55 en bra bit över 200mm grov, och dessutom över två meter i längsled vid skrovet, hur många gånger stakrae än hjätstocken är inte det? Om man räknar det massivt, så är det många gånger starkare än vad belastningarna är större, inte sant? Vid böjlaster är det framförallt den yttre delen av materialet som gör någon nytta, därför kan man göra en köl ihålig:)
Men nog om det, nui förstår vad jag menar, självklart skulle ja inte bygga kölen utan att räkna på det, men det finns gränser:)
Så som du hade tänkt TP, ungefär vilken dimension hade du tänkt till de plattjärnen på sidorna? Din placering av kölbultanra, att du valt att låta de gå ner till den andra sprygeln, är det bara för att få lite flex på dem? Jag antar att de inte skulle särskilt långa inne i båten.
Varför tänkte du fylla botten på fenan med sandblandad plast?
Tänkte du dimensionera styrkan exlusive beklädnandsplåtarna? För de skulle ju bidra med en jäkla massa styrka, även om de bara är 2-3mm tjocka.
Tänk även såhär, stålbåta funkar;) Och är ofta svetsade av lite allt möjligt folk..
Nej, nu orkar ni inte mer:)
Men ja måste säga att jag verkligen uppskattar sådana här diskutioner:)
Sov gott //Robin
Självklart så måste det vara en duktig svetsare, och att spricktesta den är ju inge dum ide. Vilken teknik för att testa skulle du föreslå?
Har du räknat något på hållfastheten på den skissen? Kom det längre än så? Hur täntke du göra bulben? Gjuta i en form runt botten på balkarna i fenan med en platta eller så?
Jo, självklart bör man dimensionera för utmattning, det skll jag läsa på ordentligt innan något bygge påbörjas, det lovar jag:)
Jag har gått och funderat på hur belastningarna verkligen blir, självklart är sidledslasterna värst när man faller ner för en grov sjö, och båten stannar abrubt i vattnet. Då vill ju kölen fortsätta neråt pga sin massa. Men, jag tänker ändå såhär, kölens form gör ju att den rörelsen bromsas upp av kölen själv, eller hur? Även när man seglar och kränger, det är ju först då det blir några laster att tala om på kölen, så måste ju ändå kölens vingform, eller egentligen den kraft som kölen alstrar för att hindra avdriften, minska dessa belastningar, lyfta kölen uppåt. Kraften som vingen alstrar är ju vinkelrät mot vingen sida, sett för/akter ifrån, så säg att den kraften är runtmotsvarande 1 ton, vid 30 grader krängning, då avlastar ju det fenan med några hundra kilo i den riktningen som bulben strävar, eller hur?
Exakt hur stor sidkraften blir från kölen har ja inte räknat på, men rätt mycket är det, det är ju det som hindrar avdriften. Och redan på rodret till en 40 fotare kan man få sidkrafter som väl överstiger ett ton, och kölen är betydligt större, dock inte samma anfallsvinkel, men det borde nästan bli i de storleksordningarna. Och rodret tar upp det på en 60 mm rostfri stång, i plastlager...
Jag måste säga att ja inte har sett detta i några böcker i ämnet, men det måste ju vara en faktor, eller? Det innebär ju att kölens lyftkraft mot lovart tar en del av det rätande momentet, inte sant? Jag mig att det är en anleding till att swingkölar är så effektiva, de slipper ju den effekten, och det finns swingkölar med en trimfena som gör att kölen drar neråt:)
När det gäller hela komplexiteten på en sådan här sak så ser ja det på två sätt, självklart är det komplext, så därför bör man räkna så mycket som möjligt och se till att allt är så rätt det kan bli, Hi tech helt enkelt.
Men, så har vi den andra sidan, som du säger själv TP om det är så avancerat borde det inte funka:) Nej, men för 20 år sedan,hur mycket räknade de på båtarna då? Hur mycket datormodeller hade de? Människan har seglat i 5000år uta datorer och avancerad matematik.
Hur många fler Hi tech båtar går det inte sönder än de gamla sjuttiotalarna som inte är viktoptimerade? Visst seglar de nya båtarna fortare, men det är ju inte allt som räknas, eller?
Dessutom så kan vi inte beräkna alla laster, alla krafter som blir på en segelbåt i hårt väder, finns inga modeller helt enkelt. Det mesta, visst, men inte allt.
Sen har vi jämförelsen med rodret, det rodret vi antagligen skall köpa är utvecklat av WasaYachts för deras racebåtar, men används på Wasa 38an, och äen ett par Wasa 55or har bytt till ett sådant. Det har en hjärtstock i massiv 60mm rostfri stång, frihängande, och har en brottansvisning i botten som gör att nedre delen av bladet knäcks när sidlasterna där överstiger 2ton. Stålet i hjärtstocken är något specialstål med tre gånger högre brottgräns än 316, som de flesta andra båtar använder, men även de kör på 60mm. Om bladets nedre del går av vid 2 ton, och det är mycket, så klarar hjärtstocken betydligt mer, man vill ju inte kröka den.
Men jämför då med kölen, som bredast är kölen på en Wasa 55 en bra bit över 200mm grov, och dessutom över två meter i längsled vid skrovet, hur många gånger stakrae än hjätstocken är inte det? Om man räknar det massivt, så är det många gånger starkare än vad belastningarna är större, inte sant? Vid böjlaster är det framförallt den yttre delen av materialet som gör någon nytta, därför kan man göra en köl ihålig:)
Men nog om det, nui förstår vad jag menar, självklart skulle ja inte bygga kölen utan att räkna på det, men det finns gränser:)
Så som du hade tänkt TP, ungefär vilken dimension hade du tänkt till de plattjärnen på sidorna? Din placering av kölbultanra, att du valt att låta de gå ner till den andra sprygeln, är det bara för att få lite flex på dem? Jag antar att de inte skulle särskilt långa inne i båten.
Varför tänkte du fylla botten på fenan med sandblandad plast?
Tänkte du dimensionera styrkan exlusive beklädnandsplåtarna? För de skulle ju bidra med en jäkla massa styrka, även om de bara är 2-3mm tjocka.
Tänk även såhär, stålbåta funkar;) Och är ofta svetsade av lite allt möjligt folk..
Nej, nu orkar ni inte mer:)
Men ja måste säga att jag verkligen uppskattar sådana här diskutioner:)
Sov gott //Robin
-
Hans H
gjutform
Robin
Angående graden av high-tech lösningar och beräkningar på 70-talsbåtar:
Har du sett Puzzles gjutform för kölar - antagligen deras 36a (står o skräpar på baksidan deras varvsbyggnad). De gjutformar man stöpte tennsoldater i känns mer avancerade...
Angående båtplats i Göteborgsområdet - skojar du...? Det är ju total anarki. Står i GREFABs kö (även om de lyckades slarva bort ett år för mig
) och är intresseanmäld till utbyggnaden av Öckeröhamnen.
Förra året fick vi hyra i andra hand på Krossholmen.
Tidigare hyrde vi i Björlnda, men efter 5 år i andra hand var ägaren av platsen tvungen att släppa den...
När det gäller båtar/projekt som blivit stående - typ er 55'a, så har jag sett en S-30 som bara \"står o skräpar\" i en trädgård (vid Kornhallsfärgan, på Marstrandssidan). Man blir ju sugen att \"ta hand\" om den....
Angående graden av high-tech lösningar och beräkningar på 70-talsbåtar:
Har du sett Puzzles gjutform för kölar - antagligen deras 36a (står o skräpar på baksidan deras varvsbyggnad). De gjutformar man stöpte tennsoldater i känns mer avancerade...
Angående båtplats i Göteborgsområdet - skojar du...? Det är ju total anarki. Står i GREFABs kö (även om de lyckades slarva bort ett år för mig
) och är intresseanmäld till utbyggnaden av Öckeröhamnen.Förra året fick vi hyra i andra hand på Krossholmen.
Tidigare hyrde vi i Björlnda, men efter 5 år i andra hand var ägaren av platsen tvungen att släppa den...
När det gäller båtar/projekt som blivit stående - typ er 55'a, så har jag sett en S-30 som bara \"står o skräpar\" i en trädgård (vid Kornhallsfärgan, på Marstrandssidan). Man blir ju sugen att \"ta hand\" om den....
Jodå, ja har sett Puzzles gjurform:) Det är ju väldigt hitech:) eller inte. men och andra sidan, hur hitech behöver det vara för att funka?
Det var ju det ja menade, gamla båtar är low tech på alla sätt, men funkar ändå, ibland bättre än nya hitech. Förr hade båtbyggarna mer känsla för grejerna... Visst, gamla båtar är onödigt tunga, men för familjeseglaren har det ju knappt nån betydelse. Mende håller att gå på grund med:) och det har stor betydelse:)
En annan anledning till att man inte överdimesionerar idag är ju så klart oxå att det kostar pengar,mer nu än för 30 är sen. På 70-talet kostade både plast och bly runt kronan kilot, iaf enligt vad jag har hört, och inte f*n har inkomsterna stigit 18-35 gånger sen dess:)
Jag är för utveckligen av sporten, ingen tvekan om det, jag älskar elektronik och moderna race båtar och allt sånt, men, ett stort men här, den båten vi bygger nu är ritad på 70talet, den är tung i skrovet, den skall långseglas, och därför är det inte värt arbetet, riskerna och pengarna med att göra en jättemodern köl. Så det blit en kompromiss, som vanligt. En modernare, bättre, lättare köl gör ju nytta även om man inte går hela vägen och sågar väck kölsvinet för att göra en jättesmal köl. Så det blir nog en stålfena som passar mot skrovet som det är och som blir något djupare, planare, betydligt bättre vingform, kanske trimfena och en blybulb. Men arean, och grundformen behålls nog mer eller mindre som orginal. Det är nog den bästa lösningen.
Visst hade det vart kul att ha en riktigt smal bulbköl, men ja är inte vidare sugen på att göra 5 meter sågsnitt i 50mm grovt laminat, för att sedan plasta igen ett jättehål, och sen bygga den låda som skulle stjäla halva salongen för att hålla kölen:)
//Robin
Det var ju det ja menade, gamla båtar är low tech på alla sätt, men funkar ändå, ibland bättre än nya hitech. Förr hade båtbyggarna mer känsla för grejerna... Visst, gamla båtar är onödigt tunga, men för familjeseglaren har det ju knappt nån betydelse. Mende håller att gå på grund med:) och det har stor betydelse:)
En annan anledning till att man inte överdimesionerar idag är ju så klart oxå att det kostar pengar,mer nu än för 30 är sen. På 70-talet kostade både plast och bly runt kronan kilot, iaf enligt vad jag har hört, och inte f*n har inkomsterna stigit 18-35 gånger sen dess:)
Jag är för utveckligen av sporten, ingen tvekan om det, jag älskar elektronik och moderna race båtar och allt sånt, men, ett stort men här, den båten vi bygger nu är ritad på 70talet, den är tung i skrovet, den skall långseglas, och därför är det inte värt arbetet, riskerna och pengarna med att göra en jättemodern köl. Så det blit en kompromiss, som vanligt. En modernare, bättre, lättare köl gör ju nytta även om man inte går hela vägen och sågar väck kölsvinet för att göra en jättesmal köl. Så det blir nog en stålfena som passar mot skrovet som det är och som blir något djupare, planare, betydligt bättre vingform, kanske trimfena och en blybulb. Men arean, och grundformen behålls nog mer eller mindre som orginal. Det är nog den bästa lösningen.
Visst hade det vart kul att ha en riktigt smal bulbköl, men ja är inte vidare sugen på att göra 5 meter sågsnitt i 50mm grovt laminat, för att sedan plasta igen ett jättehål, och sen bygga den låda som skulle stjäla halva salongen för att hålla kölen:)
//Robin