Tycker ni att ett drivankare är en viktig säkerhetsdetalj ombord eller har ni egna patentlösningar, vid lite längre seglingar?
Svante
Drivankare - ha eller inte ha?
-
RoundRobin
- Silvermedlem
- Inlägg: 27
- Blev medlem: fre 03 feb 2006, 12:09
-
Gäst
Jag har sökt på forumet och det finns lite trådar på just detta.
De allra flesta tycker att det är en bra säkerhetsdetalj men kommer nästan alltid längst ner på \"bra ha\" listan över säkerhet ombord.
Har väl lite funderingar på att hoppa det i mitt fall, i alla fall för nu...
Får väl slänga i personalen i en lina om det skulle behövas
Hhrrmmm... ja, eller nått annat onyttigt kanske...
Svante
De allra flesta tycker att det är en bra säkerhetsdetalj men kommer nästan alltid längst ner på \"bra ha\" listan över säkerhet ombord.
Har väl lite funderingar på att hoppa det i mitt fall, i alla fall för nu...
Får väl slänga i personalen i en lina om det skulle behövas
Hhrrmmm... ja, eller nått annat onyttigt kanske...
Svante
Du har inte at bruke et drivanker till i skadinaviska farvande. For det förste skall du ha mer enn 100-150 meter line 12-16mm och drivankerets diameter måste väre minimun 10 % av båtens längd for att fungera. Din båt skal oxå kunne klara den enorme belastning på knapar etc. Bruk pengena på något annat.
Steen
Danmark
Danmark
-
Gäst
Jag tror att det blir enorma krafter på båt och knapar. Har man fritt vatten framför borde det vara bättre att länsa undan för riggen om det inte går att segla eller köra motor av nån anledning. Närmar man sig land borde ett kraftigt ankare på dito lina vara bättre.
Jag hade ett drivankare till min snipa förr, jag slängde i det för att få båten att inte ligga tvärskepps i rullningen. Inte fan hjälpte det. Provade både från aktern och näbben, båten rullade med sidan mot vind och vågor i alla fall. Fick igång rostklimpen till MD2B så det gick bra...
Har ett jäkligt kraftigt nu till Vagabonden som fått ligga hemma. Skulle jag ge mig iväg på långsegling kanske man borde ta med det? Svår fråga, som sagt. Och intressant!
Jag hade ett drivankare till min snipa förr, jag slängde i det för att få båten att inte ligga tvärskepps i rullningen. Inte fan hjälpte det. Provade både från aktern och näbben, båten rullade med sidan mot vind och vågor i alla fall. Fick igång rostklimpen till MD2B så det gick bra...
Har ett jäkligt kraftigt nu till Vagabonden som fått ligga hemma. Skulle jag ge mig iväg på långsegling kanske man borde ta med det? Svår fråga, som sagt. Och intressant!
Svante
Drivankare fästs i mastroten vid däck, inte i knapar, styrningen av linan kan vara ex.vis genom pulpit. Linans längd bör vara 3-4 ggr båtens längd och du bör ha en diameter på ca 2m till din.
Längst ner på prioriteringslistan hos många, beror säkert på för lite erfarenhet samt det faktum att många tror att man själv tillverkar en enkelt i full storm.......
Drivankare fästs i mastroten vid däck, inte i knapar, styrningen av linan kan vara ex.vis genom pulpit. Linans längd bör vara 3-4 ggr båtens längd och du bör ha en diameter på ca 2m till din.
Längst ner på prioriteringslistan hos många, beror säkert på för lite erfarenhet samt det faktum att många tror att man själv tillverkar en enkelt i full storm.......
Calle
Se gla ut
Se gla ut
Tjaa Calle CCalle C skrev:Svante
Drivankare fästs i mastroten vid däck, inte i knapar, styrningen av linan kan vara ex.vis genom pulpit. Linans längd bör vara 3-4 ggr båtens längd och du bör ha en diameter på ca 2m till din.
Längst ner på prioriteringslistan hos många, beror säkert på för lite erfarenhet samt det faktum att många tror att man själv tillverkar en enkelt i full storm.......
.her är en analyse från Danske Langfärdseglera:
Drivanker:
Inte nötvendigt 62 pct.
Praktisk 26 pct.
Nötvendigt 12 pct.
Kommentar: Drivanker funger inte särskilt bra på segelbåter grundet masten som vinden får tag i, med mindre drivankeret er enormt stort. Det skal våre så stort, att man inte kan ha det om bord, men lettere kan lave et af forhåndenværende materialer (segel, bomme m.v.) ved evt. mastebrud. En lina på 3-4 ggr båtens längd som Calle rekommenderar kommer inte alt att fungera bra.
Citat: Dom som segler lååååååååååångt och med erfaring.
Mine damer och herrer; vi prater om storm på dom stora blå ocean och inte kuling i vore nordiska farvande.
Steen
Danmark
Danmark
Jag har ett litet drivankare som fanns i en tidigare båt, men jag har aldrig provat det.
I månadskiftet Maj/Juni -05 gick jag från Helsingborg till Glommen. Sydlig vind som efterhand ökade till 13-14 m/sek. Ute på Laholmsbukten började det bli lite sjögång och det rullade betydligt mer än vad min gast/svärson, som kom ombord i Helsingborg, uppskattade.
Halvägs mellan Hallands Väderö och Glommen ryckte det till i båten och hon blev så lungn och fin. Min gummibåt som jag släpade 12-15 meter akterut hade slagit runt och tog vatten över sig. Hade jag varit trött och mått illa hade jag nog låtit gummibåten ligga upp och ned länge. Det var ganska behagligt den korta sund det varade.
Gick upp i vinden, drog in gummibåten till sidan och lyckades till slut, lyfta gummibåten så mycket att vinden slängde den på rätt köl igen.
Till min svärson stora glädje, eller var det förtret (?) fick vi en härlig, gungig och slängig färd till Glommen.
tommy
I månadskiftet Maj/Juni -05 gick jag från Helsingborg till Glommen. Sydlig vind som efterhand ökade till 13-14 m/sek. Ute på Laholmsbukten började det bli lite sjögång och det rullade betydligt mer än vad min gast/svärson, som kom ombord i Helsingborg, uppskattade.
Halvägs mellan Hallands Väderö och Glommen ryckte det till i båten och hon blev så lungn och fin. Min gummibåt som jag släpade 12-15 meter akterut hade slagit runt och tog vatten över sig. Hade jag varit trött och mått illa hade jag nog låtit gummibåten ligga upp och ned länge. Det var ganska behagligt den korta sund det varade.
Gick upp i vinden, drog in gummibåten till sidan och lyckades till slut, lyfta gummibåten så mycket att vinden slängde den på rätt köl igen.
Till min svärson stora glädje,
eller var det förtret (?) fick vi en härlig, gungig och slängig färd till Glommen.tommy
-
Gäst
Om du gör på det är sättet så kommer du garanterat att inte ha någon pulpit kvar.Calle C skrev:Svante
Drivankare fästs i mastroten vid däck, inte i knapar, styrningen av linan kan vara ex.vis genom pulpit. Linans längd bör vara 3-4 ggr båtens längd och du bör ha en diameter på ca 2m till din.
Den skall inte alls läggas runt masten och linan skall vara mycket längre
-
Gäst
Fallskärmsankare är det enda som fungerar
Visst kan det fungera om det, som i ditt fall, inte blåser så mycket. Men när det friskar i ordentligt, är metoden helt förkastlig och verkningslös.Calle C skrev:Hej
Jag provde den på det sättet när den var ny.
Beslog den i masten sedan ett varv runt knapen och igenom pulpit.
Det fungerar alldeles utmärkt.....
-
Herr Q
När det gäller förtöjning i masten kan man gärna fundera på två saker:
Den ena är ifall masten står på däck. Om den gör det, titta då på den bult som håller mastfoten i beslaget eller beslagets konstruktion om bulten inte behövs. Fundera sedan på ifall det är bra eller dåligt ifall drivankaret (eller, för den delen, en bogsertross) skulle rycka loss mastfoten ur beslaget.
Det andra är hur masten är utformad. Har man förankringen i en ögla runt masten kan det tänkas att kraften blir så stor att masten trycks ihop eller deformeras. Det är i så fall också ett bra sätt att tappa masten, men det går inte lika fort som i första fallet.
Krafterna när man använder ett drivankare (eller sjöankare) kan vara mycket stora. Att låta båten följa med vågorna i lagom takt (lagom är olika för olika båtar) brukar vara det som i första hand rekommenderas, så drivankaret bör vara till för de situationer när man inte kan driva fritt eller länsa så sakta som möjligt (land i lä, t ex). En vanlig användning är då drivankare för att bromsa farten (på engelska kallas då drivankaret för drouge). Vill man minimera farten så långt det går skall man använda ett riktigt stort drivankare, (sea anchor). Här blir krafterna mycket större.
Lämpliga fastsättningsanordningar: En rejäl kättingstump som läggs över bogen eller aktern (skav är nu en avlägsen andrahandsrisk - överlevnad är prio ett), förankrad via sin innerschackel i båtens via rep till alla knapar, till huvudwincharna eller runt ruffen - helst alltihop. I kättingens ytterschackel förankras själva ankarlinan - den håller inte länge om den ligger oskyddad genom pulpit och skavandes mot beslag etc. I storm kommer man heller inte åt den för tillsyn om den finns i fören. I andra änden av kättingstumpen har man en lina, gärna töjbar i nylon, förmodligen runt 20 mm i diameter. En flätad tross är det bästa. Om den skall vara runt 100 meter (det bör den vara) tar den rejält med plats då den inte används, och väger ca 80-100 kg. För att kunna läggas ut i dåligt väder måste allt vara förberett.
Krafterna som är aktuella om man lägger ut ett stort drivankare motsvarar att båten hålls mer eller mindre orubbligt fast mot en överbrytande sjö, men förhindrad att fritt röra sig genom dragkraften i linan. Man kan lugnt räkna med att krafterna motsvarar båtens hela deplacement, kanske mer. Alltså, skulle man kunna tänka sig att låta en lyftkran lyfta båten i drivankarlinan, så är den ungefär rätt dimensionerad.
Personligen tror jag att rådet att a) ha drivankare occh b) knyta det runt masten är ca 150 år gammalt, när seglande fiskebåtar ofta behövde rida ut en kuling till sjöss och master var genomgående av massiv fur eller gran.
Är det lönt att köpa ett drivankare (litet, typ \"drouge\") på Watski:
Ja, det kan man göra om man vill. Då har man något att hänga ut som bromsar, och man kan antagligen minska farten till hälften på en mellanstor båt som länsar för bara riggen. Det ger dubbla tiden att få hjälp eller laga det som är sönder, inklusive lugnare gång. Men ett litet drivankare runt metern (tusenlappen) håller heller inte båten stilla på havet - det bromsar bara farten. Men det kan ju vara bra så.
//HQ
Den ena är ifall masten står på däck. Om den gör det, titta då på den bult som håller mastfoten i beslaget eller beslagets konstruktion om bulten inte behövs. Fundera sedan på ifall det är bra eller dåligt ifall drivankaret (eller, för den delen, en bogsertross) skulle rycka loss mastfoten ur beslaget.
Det andra är hur masten är utformad. Har man förankringen i en ögla runt masten kan det tänkas att kraften blir så stor att masten trycks ihop eller deformeras. Det är i så fall också ett bra sätt att tappa masten, men det går inte lika fort som i första fallet.
Krafterna när man använder ett drivankare (eller sjöankare) kan vara mycket stora. Att låta båten följa med vågorna i lagom takt (lagom är olika för olika båtar) brukar vara det som i första hand rekommenderas, så drivankaret bör vara till för de situationer när man inte kan driva fritt eller länsa så sakta som möjligt (land i lä, t ex). En vanlig användning är då drivankare för att bromsa farten (på engelska kallas då drivankaret för drouge). Vill man minimera farten så långt det går skall man använda ett riktigt stort drivankare, (sea anchor). Här blir krafterna mycket större.
Lämpliga fastsättningsanordningar: En rejäl kättingstump som läggs över bogen eller aktern (skav är nu en avlägsen andrahandsrisk - överlevnad är prio ett), förankrad via sin innerschackel i båtens via rep till alla knapar, till huvudwincharna eller runt ruffen - helst alltihop. I kättingens ytterschackel förankras själva ankarlinan - den håller inte länge om den ligger oskyddad genom pulpit och skavandes mot beslag etc. I storm kommer man heller inte åt den för tillsyn om den finns i fören. I andra änden av kättingstumpen har man en lina, gärna töjbar i nylon, förmodligen runt 20 mm i diameter. En flätad tross är det bästa. Om den skall vara runt 100 meter (det bör den vara) tar den rejält med plats då den inte används, och väger ca 80-100 kg. För att kunna läggas ut i dåligt väder måste allt vara förberett.
Krafterna som är aktuella om man lägger ut ett stort drivankare motsvarar att båten hålls mer eller mindre orubbligt fast mot en överbrytande sjö, men förhindrad att fritt röra sig genom dragkraften i linan. Man kan lugnt räkna med att krafterna motsvarar båtens hela deplacement, kanske mer. Alltså, skulle man kunna tänka sig att låta en lyftkran lyfta båten i drivankarlinan, så är den ungefär rätt dimensionerad.
Personligen tror jag att rådet att a) ha drivankare occh b) knyta det runt masten är ca 150 år gammalt, när seglande fiskebåtar ofta behövde rida ut en kuling till sjöss och master var genomgående av massiv fur eller gran.
Är det lönt att köpa ett drivankare (litet, typ \"drouge\") på Watski:
Ja, det kan man göra om man vill. Då har man något att hänga ut som bromsar, och man kan antagligen minska farten till hälften på en mellanstor båt som länsar för bara riggen. Det ger dubbla tiden att få hjälp eller laga det som är sönder, inklusive lugnare gång. Men ett litet drivankare runt metern (tusenlappen) håller heller inte båten stilla på havet - det bromsar bara farten. Men det kan ju vara bra så.
//HQ