Som så många andra har jag en dröm om att någon gång i livet göra en längre segling. T.e.x till Medelhavet eller kanske t.o.m Västindien. Den typiska långfärdsbåten är ju en trygg långkölad HR eller liknande.
Själv seglar och renoverar jag en lång och smal Lotus. Inte idealbilden för en långfärdsbåt precis. Lotus storasyster Wasa 55 betraktas ju av många som en bra havsseglare. Av vad jag förstått av historien så är 55:an i stort sett en uppskalad Lotus. Bägge från Harry Beckers ritbord.
Bägge de nämda båtarna har ju nackdelen att de går rätt igenom vågorna istället för att segla över dem.
Har hört om en dansk ensamseglare som seglade en Molich X till Karibien och tillbaka. Varför inte göra samma resa med en Lotus ?
Långfärdssegling med långsmal båt ?
Visst, och långt före det så gjorde Uffa Fox en non-stop England- Gotland Runt og tilbage i en SK22. Sägs det ...
Det går säkert att segla båt hit och dit i en Lotus. Men den är gjord för skärgården, det där den kommer till sin rätt. Inte ens Wasa55 är nog speciellt kul att segla runt med - inte för att det skulle vara så skrämmande osäkert, men för att det är skrämmande obekvämt. (Robin, min åsikt, din är nog annorlunda?).
Mycket skall stuvas ner, det väger. Hur klarar båtarna det, och hur seglar de nerlastade? (Lotus borde klara sig bra, men gör den det?)
I en över-pölen-segling så får man väl förebereda sig på lite olika sätt. Själva båten är nog inte det dyraste! Speciellt är det lämpligt att tänka igenom varför och vad man vill ha ut av det hela.
Rent ekonomiskt borde man sätta pris på sin egen tid också, vad är alternativen? (det är här som bekvämligheten komer in sas)
/J
Det går säkert att segla båt hit och dit i en Lotus. Men den är gjord för skärgården, det där den kommer till sin rätt. Inte ens Wasa55 är nog speciellt kul att segla runt med - inte för att det skulle vara så skrämmande osäkert, men för att det är skrämmande obekvämt. (Robin, min åsikt, din är nog annorlunda?).
Mycket skall stuvas ner, det väger. Hur klarar båtarna det, och hur seglar de nerlastade? (Lotus borde klara sig bra, men gör den det?)
I en över-pölen-segling så får man väl förebereda sig på lite olika sätt. Själva båten är nog inte det dyraste! Speciellt är det lämpligt att tänka igenom varför och vad man vill ha ut av det hela.
Rent ekonomiskt borde man sätta pris på sin egen tid också, vad är alternativen? (det är här som bekvämligheten komer in sas)
/J
Jaramaz. Visst gjorde han det. Och det var en egenhändigt ritad B 22:a med helt öppen brunn förstås. Alltså en mindre variant av den klassiska A 22:an. Såg en bild på jakten för länge sedan. Och i texten under hade Uffa Fox skrivit: \"...och hon gav intryck av ett skepp, där hon låg....\" Så, visst. Att segla Lotus över till England t ex borde vara en barnlek.. i jämförelse 
Förresten. När Harry Becker byggde Röde Baronen, den A 22:a som sedan blev Lotusen, frågade jag honom vad han helst skulle segla om han skulle ställa kosan mot England. Skulle det bli en av dessa moderna, stora \"havskryssare\", eller vad? Han for genast ut med handen och pekade mot golvet där den upp och nedvända nästan 13 m långa \"kanoten\" låg, halvfärdig med nyss påspikade divinycellskivor......
Förresten. När Harry Becker byggde Röde Baronen, den A 22:a som sedan blev Lotusen, frågade jag honom vad han helst skulle segla om han skulle ställa kosan mot England. Skulle det bli en av dessa moderna, stora \"havskryssare\", eller vad? Han for genast ut med handen och pekade mot golvet där den upp och nedvända nästan 13 m långa \"kanoten\" låg, halvfärdig med nyss påspikade divinycellskivor......
Adlard Coles har uttalat sig om detta. Han seglade gärna skandinaviska båtar, och han hade en (svenskbyggd?) skärgårdskryssare som hette (om jag minns rätt) \"Tre Sang\" (hans andra båtar hette Cohoe(ordningsnr), bland dem Tumlaren som seglades över Atlanten). Kontentan var att en sådan passar antingen i skärgård eller till havs, och \"ubåtsbeteendetr\" inträffar bara där vågorna är krabba och korta, dvs på grunt vatten. Så tar man sig relativt kvickt och lätt ut på 50 famnar så varför inte?
Däremot är det kanske inte helt obetänkt att kolla och dubbelkolla styrka och infästningar i rigg och skrov. Vad som är dugligt i svenska sommarvatten räcker inte alltid för havet.
Däremot är det kanske inte helt obetänkt att kolla och dubbelkolla styrka och infästningar i rigg och skrov. Vad som är dugligt i svenska sommarvatten räcker inte alltid för havet.
Anders S
Mja, det där med båtar och Coles ...
Några av K Adlard Coles båtar hette
Anette (segling till Cph)
Racundra (aka Anette II, det baltiska äventyret)
Zara (en Tumlare)
Mary Aidan
Cohoe (förstorad Tumlare, 32 ft som senare blev 35 ft med lösnäsan)
Cohoe II - V
Några av båtarna ägde Coles en mycket kort tid (någon månad), den mest långvariga affären blev Cohoe (I). Tävlade framgångsrikt med denna, likaså med Cohoe III (tror jag).
Detta från kalendern. Intressanta i detta är mest att Coles inte var så säker på sin sak, han valde fel båtar några gånger. Trots sin stora erfarenhet, vilket visar hur svårt det är.
/J
Några av K Adlard Coles båtar hette
Anette (segling till Cph)
Racundra (aka Anette II, det baltiska äventyret)
Zara (en Tumlare)
Mary Aidan
Cohoe (förstorad Tumlare, 32 ft som senare blev 35 ft med lösnäsan)
Cohoe II - V
Några av båtarna ägde Coles en mycket kort tid (någon månad), den mest långvariga affären blev Cohoe (I). Tävlade framgångsrikt med denna, likaså med Cohoe III (tror jag).
Detta från kalendern. Intressanta i detta är mest att Coles inte var så säker på sin sak, han valde fel båtar några gånger. Trots sin stora erfarenhet, vilket visar hur svårt det är.
/J
Jaja, det minnet, det minnet.
Jag tackar såväl Jaramaz (Jarramas var skeppsgossekårens logementsfartyg) och Rudi (så hette den tyske amiralen Dönitz \"lilla segelbåt\" (en R10), som enligt uppgift medtogs och seglades vid Scharnhorsts officiella besök i England vid George V:s kröning.
Åtminstone tror jag att det var så... En av uppgifterna kan vara korrekt, i alla fall.
Jag tackar såväl Jaramaz (Jarramas var skeppsgossekårens logementsfartyg) och Rudi (så hette den tyske amiralen Dönitz \"lilla segelbåt\" (en R10), som enligt uppgift medtogs och seglades vid Scharnhorsts officiella besök i England vid George V:s kröning.
Åtminstone tror jag att det var så... En av uppgifterna kan vara korrekt, i alla fall.
Anders S
Tja, som en del vet har jag och polaren tänkt långsegla i vår Wasa 55 GTI;)
Visst, kanske blir lite våtare, men roligt som f*n:) Hoppas vi:) Var uppe på Orust och tittade på en annan 55a i helgen, den var riktigt fin. Han som äger den kappseglar en del, och framförallt så seglar han hårt i alla väder:) Han hade ett bra tips, bygg starkt i fören, han hade lyckats spräcka ett skott:)
Men det jag ville säga var att ja frågade såklart hur blöt den är att segla, han sade att visst, det är en del vatten på fördäck, bak till röstjärnen ungefär, men inte en jäkla massa vatten, inte så att den dyker djupt med fören i varje sjö. Så han tycker att det inte är några problem alls i havssjö.
Så att alla långsmala båtar är ubåtar, ja som det sägs här, säkert i korta vågor, men i riktig havsjö är de nog inte så mycket värre än andra. De har ju trots allt en del reservdeplacement i fören, det har inte moderan knivar.
De flesta som säger att Wasa 55 och liknande båtar är extrema ubåtar har oftast inte seglat sådana båtar;)
Så kolla över infästningar och så så är det knappast några större problem, tror ja;) Ofta är det ändå besättningen som är den svaga länken;)
//Robin
Visst, kanske blir lite våtare, men roligt som f*n:) Hoppas vi:) Var uppe på Orust och tittade på en annan 55a i helgen, den var riktigt fin. Han som äger den kappseglar en del, och framförallt så seglar han hårt i alla väder:) Han hade ett bra tips, bygg starkt i fören, han hade lyckats spräcka ett skott:)
Men det jag ville säga var att ja frågade såklart hur blöt den är att segla, han sade att visst, det är en del vatten på fördäck, bak till röstjärnen ungefär, men inte en jäkla massa vatten, inte så att den dyker djupt med fören i varje sjö. Så han tycker att det inte är några problem alls i havssjö.
Så att alla långsmala båtar är ubåtar, ja som det sägs här, säkert i korta vågor, men i riktig havsjö är de nog inte så mycket värre än andra. De har ju trots allt en del reservdeplacement i fören, det har inte moderan knivar.
De flesta som säger att Wasa 55 och liknande båtar är extrema ubåtar har oftast inte seglat sådana båtar;)
Så kolla över infästningar och så så är det knappast några större problem, tror ja;) Ofta är det ändå besättningen som är den svaga länken;)
//Robin
Jag läste om Coles "Hårt väder till havs" efter att vi haft en litet liknande diskussion för ngn månad sen, därför fanns namnet Tre Sang med ägare i färskt minne hos mig. Hade för mig att Jaramaz var rövaren som korsfästes på korset bredvid Kristi dito. Det minnet, det minnet...Anders S skrev:Jaja, det minnet, det minnet.
Jag tackar såväl Jaramaz (Jarramas var skeppsgossekårens logementsfartyg) och Rudi (så hette den tyske amiralen Dönitz "lilla segelbåt" (en R10), som enligt uppgift medtogs och seglades vid Scharnhorsts officiella besök i England vid George V:s kröning.
Åtminstone tror jag att det var så... En av uppgifterna kan vara korrekt, i alla fall.
Rudi
Jaramaz är ett gammal kadett fartyg eller så, kommer bara ihåg att det är flottans gamla leksak:) Den ligger numera förtöjd vid museét i Karlskrona och skäpar:) För sex år när vi var där med Atene sa det att om 5år ska den segla igen, när ja var där i somras hade det knappt hänt nåt:) Men så brukar det bli tyvärr, ja vet:)
//Robin
//Robin
Är också intresserad av långsegling undrar en del över min sveakryssare och hur den tar havsjö (har bara provseglat 10 minuter sen hem på trailer)
Skall bli riktigt spännande till våren att få testa sig fram lite till skagen kanske Norge men framförallt lite kulingsjö utanför Vinga.
Egentligen ser jag bara ett större problem hos svean som ju är den stora sittbrunnen och det låga steget ned i ruffen vill inte prova att fylla brunnen då blir det ubåt
Men med tanke på att folk kommer till Australien i vegor utan några större förkunskaper känns det som att det till stor del är ens egen inställning som sätter ribban
Skall bli riktigt spännande till våren att få testa sig fram lite till skagen kanske Norge men framförallt lite kulingsjö utanför Vinga.
Egentligen ser jag bara ett större problem hos svean som ju är den stora sittbrunnen och det låga steget ned i ruffen vill inte prova att fylla brunnen då blir det ubåt
Men med tanke på att folk kommer till Australien i vegor utan några större förkunskaper känns det som att det till stor del är ens egen inställning som sätter ribban
Äntligen har jag min drömbåt en Cayenne!
Risken för pooping (sittbrunnsförfyllning?) var ett populärt diskussionsämne på 50, 60 och 70-talen, tex tar den tidigare nämnde Coles upp det en hel del i sin bok (\"Hårt väder ...\"). Båtarna konstuerades därefter, med små sittbrunnar (tex S&S excellerade i detta). Såvärst praktiskt var det inte, och inte passade det våra seglingsförhållanden heller.
Och hur var det med riskerna? Svårt att säga egentligen, självklart händer det under svåra förhållanden, och utan självläns så kan det bli ett riktigt problem. Men numera står inte ämnet högt på priolistan, vilket kan ha flera skäl.
Jag har seglat en hel del med långsmalisar på Västkusten, utan några direkta malörer. Som vanligt är det värsta vid uppgrundningen, där kan sjön vara ordentligt krabb, så det kan bli både sjösjuka och blött. Därför tycker jag att man skall passera uppgrundningen snabbt.
En Svea klarar nog allt detta med glans! Faktum är att de egentliga problemen med segling ofta är andra än de man förbereder sig på: tex hur besättningen fungerar tillsammans (precis som Robin tog fram).
- tråden tycks utveckla sig mot gubbarnas hågkomster, men det är kanske naturligt när långsmalisar är huvudämnet?
För att nu gräva lite till i minnesbankarna så framförde Coles uppfattningen att det i hårt väder var bättre med en lätt båt (som Tumlare) än en tung båt (dåtidens typiska engelska konstruktioner). Nu har perspektivet förskjutits något, Tumlare anses inte längre vara bland de lättare. Intressant att se att Marchaj inte riktigt delar Coles uppfattning, men det kan vara en fråga om skala; den ovannämnda förskjutningen.
Både Svea och Wasa 55 är relativt moderata konstruktioner (ingen av dem någon extrem långsmalis tycker jag), finns ingen anledning att tro att det inte skulle gå bra med långsegling. Däremot tycker inte jag att de är så komfortabla: för mycket lut, för trånga. Men det är självklart en smakfråga. Kul kan man ha ändå!
/J
Och hur var det med riskerna? Svårt att säga egentligen, självklart händer det under svåra förhållanden, och utan självläns så kan det bli ett riktigt problem. Men numera står inte ämnet högt på priolistan, vilket kan ha flera skäl.
Jag har seglat en hel del med långsmalisar på Västkusten, utan några direkta malörer. Som vanligt är det värsta vid uppgrundningen, där kan sjön vara ordentligt krabb, så det kan bli både sjösjuka och blött. Därför tycker jag att man skall passera uppgrundningen snabbt.
En Svea klarar nog allt detta med glans! Faktum är att de egentliga problemen med segling ofta är andra än de man förbereder sig på: tex hur besättningen fungerar tillsammans (precis som Robin tog fram).
- tråden tycks utveckla sig mot gubbarnas hågkomster, men det är kanske naturligt när långsmalisar är huvudämnet?
För att nu gräva lite till i minnesbankarna så framförde Coles uppfattningen att det i hårt väder var bättre med en lätt båt (som Tumlare) än en tung båt (dåtidens typiska engelska konstruktioner). Nu har perspektivet förskjutits något, Tumlare anses inte längre vara bland de lättare. Intressant att se att Marchaj inte riktigt delar Coles uppfattning, men det kan vara en fråga om skala; den ovannämnda förskjutningen.
Både Svea och Wasa 55 är relativt moderata konstruktioner (ingen av dem någon extrem långsmalis tycker jag), finns ingen anledning att tro att det inte skulle gå bra med långsegling. Däremot tycker inte jag att de är så komfortabla: för mycket lut, för trånga. Men det är självklart en smakfråga. Kul kan man ha ändå!
/J
Jag har samma upplevelse på Lotusen Robin. Visst blir det en och annan "Ubåt" men vågen går aldrig längre än strax före sprayhooden där vattnet snällt rinner av. Jag har aldrig upplevt att det är blötare i sittbrunnen än i någon annan båt. Fördäck är dock alltid blött. Från 2 m/s och uppåt. Och smalt somRobin skrev:Men det jag ville säga var att ja frågade såklart hur blöt den är att segla, han sade att visst, det är en del vatten på fördäck, bak till röstjärnen ungefär, men inte en jäkla massa vatten, inte så att den dyker djupt med fören i varje sjö.
//Robin
är det. En väl fungerande rulle är ett absolut måste om man skall ut på längre äventyr. Detta är faktisk något jag övervägt en del. Fördelarna med Lotus jämfört med en klassisk långfärdsbåt är många.Jaramaz skrev:Speciellt är det lämpligt att tänka igenom varför och vad man vill ha ut av det hela.
Rent ekonomiskt borde man sätta pris på sin egen tid också, vad är alternativen? (det är här som bekvämligheten komer in sas)
+ Mycket lätthanterlig, går att segla själv överallt i alla väder.
+ Relativt liten segelyta. Lätt att ta upp och ner. Billigt att köpa nytt och laga.
+ Snabb, slör 10 m/s och gennakern. Då går det undan. Jag sitter och dricker drinkar i Lissabon medans Najaden fortvarande rullar omkring mitt på Biscaya.
+ Enorma stuvutrymmen överallt. Visst är den smal, men den är låång.
/ Jojje