Som bekant (?) seglar alla båtar fortare på den ena bogen. Men vilken bog är det här på norra halvklotet? Är det när man seglar för babords halsar eller för styrbords halsar?
Anledningen till att jag frågar är att jag på en webbsida läste \"att det går bättre på styrbords än på babords bog\".
På tyska är ju Steuerbord-Bug detsamma som våra babords halsar. Men hur är det på svenska. Är styrbords halsar = styrbords bog? Ja, enligt Wikipedia är det så. Men har Wikipedia rätt?
Wind sheer, corioliseffekten, halsar respektive bog
Vindavlänkning och vindgradient
Jag hade tänkt komma fram till Nexus' reklamsida, där det framgår att det är styrbords halsar (starbord tack) som är den snabbaste på norra halvklotet.
Men först, har Wikipedia rätt eller fel?
Men först, har Wikipedia rätt eller fel?
Bog och halsar
Carl Smith skriver så här i sin \"Båtseglareordbok\" från 1899:
\"Bog kallas den förliga starkast böjda delen af fartygssidan öfver vattnet. Ordet begagnas äfven för att antyda riktningen öfver denna del af fartyget, såsom t. ex. när man varskor en seglare på lä bog eller när man talar om att ligga bidevind på den ena eller andra bogen, hvarvid man räknar efter den nedkrängda bogen, så att om man ligger för babords halsar, ligger man på styrbords bog.\"
\"...SÅ ATT OM MAN LIGGER FÖR BABORDS HALSAR, LIGGER MAN PÅ STYRBORDS BOG.\"
Tyvärr är det nog så att betydelsen för många seglare har glidit i svenskan under nittonhundratalet och kommit att få diametralt motsatt betydelse. Åter ett exempel på hur viktigt det är med ett enhetligt och entydigt språk - särskilt ombord.
När man läste Joachim Schults \"Taktik des Regattasegelns\", på 1960-talet, var förvirringen i förstone total. Sedan gick det upp ett ljus.
Själv använder jag bara uttrycken styrbords och babords halsar, som knappast är missuppfattningsbara.
\"Bog kallas den förliga starkast böjda delen af fartygssidan öfver vattnet. Ordet begagnas äfven för att antyda riktningen öfver denna del af fartyget, såsom t. ex. när man varskor en seglare på lä bog eller när man talar om att ligga bidevind på den ena eller andra bogen, hvarvid man räknar efter den nedkrängda bogen, så att om man ligger för babords halsar, ligger man på styrbords bog.\"
\"...SÅ ATT OM MAN LIGGER FÖR BABORDS HALSAR, LIGGER MAN PÅ STYRBORDS BOG.\"
Tyvärr är det nog så att betydelsen för många seglare har glidit i svenskan under nittonhundratalet och kommit att få diametralt motsatt betydelse. Åter ett exempel på hur viktigt det är med ett enhetligt och entydigt språk - särskilt ombord.
När man läste Joachim Schults \"Taktik des Regattasegelns\", på 1960-talet, var förvirringen i förstone total. Sedan gick det upp ett ljus.
Själv använder jag bara uttrycken styrbords och babords halsar, som knappast är missuppfattningsbara.
Litet väl stor affär av vindavlänkningsfenomenet?
När jag läste om det på någon Novasida, fick jag en känsla av att det mest är försäljarsnack för att visa hur oumbärlig Silva/Nexus' instrument är med sin kalibreringsfunktion.
Men visst går det fortare på ena bogen.
Av samma skäl lär flänsarna på tågens högerhjul slitas mer än de på vänsterhjulen på norra halvklotet.
Men visst går det fortare på ena bogen.
Av samma skäl lär flänsarna på tågens högerhjul slitas mer än de på vänsterhjulen på norra halvklotet.
Jag tror att corioliseffekten (så som den beskrivs på Silvas hemsida; det har varit på tal förr, som Brendan ibland säger) är en trovärdig förklaring till att man kan behöva trimma seglet med litet olika twist på olika bogar.
Men i det litet mer kosmiska perspektivet måste man ju identifiera de större variablerna först och göra något åt dem, innan de små spelar någon roll. Min ungdoms talesätt (fritt från Eric Twiname) är då att först när allt annat är lika, spelar det roll om man har lätthål i gastens strumpor... En ren spekulation, men grundad i observationer är att de flesta brukar prestera bättre åt ena hållet än det andra, t ex då man gör en snäv sväng med cykeln eller styr utförsskidor med fötterna. Det här bör handla om den sk \"öga-hand- (fot?) reflexen, och det kan ju också vara en spekulativ förklaring till att man seglar bättre på ena bogen. Finstyrning bör ju kunna skötas bättre med höger hand, skulle man kunna tro.
Men i det litet mer kosmiska perspektivet måste man ju identifiera de större variablerna först och göra något åt dem, innan de små spelar någon roll. Min ungdoms talesätt (fritt från Eric Twiname) är då att först när allt annat är lika, spelar det roll om man har lätthål i gastens strumpor... En ren spekulation, men grundad i observationer är att de flesta brukar prestera bättre åt ena hållet än det andra, t ex då man gör en snäv sväng med cykeln eller styr utförsskidor med fötterna. Det här bör handla om den sk \"öga-hand- (fot?) reflexen, och det kan ju också vara en spekulativ förklaring till att man seglar bättre på ena bogen. Finstyrning bör ju kunna skötas bättre med höger hand, skulle man kunna tro.
Anders S
Vill man förstå fenomenet lite djupare än vad som ges möjlighet till på silvas reklamsida har smhi en bra genomgång om vad som händer på nedanstående länk.
http://www.smhi.se/sgn0102/n0201/coriolis3.htm
http://www.smhi.se/sgn0102/n0201/coriolis3.htm
Snabbare för styrbords halsar
Min båt går upp till en halv knop fortare för styrbords halsar. GPS och logg är där det är strömfritt oftast ganska samstämmiga.
Kan man söka orsaken på Silvas lista:
1) Felinriktad köl.
Det finns ingen assymmetri som kan uppfattas med blotta ögat. Men båten är gammal nog att inte ha konstruerats med datorhjälp, så en viss assymetri är inte osannolik.
2) Riggtrim.
Osannolikt efter mycket noggrann ansättning av rigg mm.
3) Rodrets form.
Osannolikt. Rodret ser helt symmetriskt ut och är centrerat långskepps.
4) Loggivare.
Bortfaller eftersom farten även mätts med GPS.
5) Vågförhållanden etc.
Dessa har varit olika vid ett stort antal observationer, varför det jämnar ut sig.
6) Vindavlänkning (wind sheer).
Kanske. \"Rätt\" hals, styrbord, är i mitt fall snabbare vilket i varje fall inte motsäger hypotesen.
Det skulle vara intressant att få veta vad ni andra har för erfarenheter. Är era båtar snabbare just för styrbords halsar?
Kan man söka orsaken på Silvas lista:
1) Felinriktad köl.
Det finns ingen assymmetri som kan uppfattas med blotta ögat. Men båten är gammal nog att inte ha konstruerats med datorhjälp, så en viss assymetri är inte osannolik.
2) Riggtrim.
Osannolikt efter mycket noggrann ansättning av rigg mm.
3) Rodrets form.
Osannolikt. Rodret ser helt symmetriskt ut och är centrerat långskepps.
4) Loggivare.
Bortfaller eftersom farten även mätts med GPS.
5) Vågförhållanden etc.
Dessa har varit olika vid ett stort antal observationer, varför det jämnar ut sig.
6) Vindavlänkning (wind sheer).
Kanske. \"Rätt\" hals, styrbord, är i mitt fall snabbare vilket i varje fall inte motsäger hypotesen.
Det skulle vara intressant att få veta vad ni andra har för erfarenheter. Är era båtar snabbare just för styrbords halsar?
Jag fick lära mig att på styrbords bog (eller "Steuerbordschoten" dvs. - skot) seglas när bomen är på styrbordsidan.Anders S skrev:Att "styrbords bog" är tvärtom på tyska visste jag inte.
Skulle det kunna ha något med att båten lutar (bugar?) åt styrbord när vinden kommer från babord... Kanske Mini-Me, (som har språket) kan reda ut (hm) etymologin...
Sedan får vi väl gå vidare i Wikipediaträsket därefter.
Det är väl så som Bredan säger att svenskarna bara har blivit mer inkonsekventa. Även enligt tyska Wikipedia så är styrbords bog = babords hals. Det gäller väl att inte blanda hals och bog...
I KSR används endast ordet halsar i detta samband...
Re: Snabbare för styrbords halsar
Har sett lite olikhet i fart på bogarna på min båt också.Brendan skrev:Min båt går upp till en halv knop fortare för styrbords halsar. GPS och logg är där det är strömfritt oftast ganska samstämmiga.
....
Det skulle vara intressant att få veta vad ni andra har för erfarenheter. Är era båtar snabbare just för styrbords halsar?
Särskilt efter en ombyggnad av förstagsfästet i stäven, som på 999 är rätt rundat upptill. Det nya beslaget visade sig ha kommit några cm fel i sidled (Efter igenplastning syntes inte de gamla fästhålen, så nya fick borras.)
Efter att ha rättat till detta blev det mera likt mellan bogarna, men inte identiskt. Resterande förklaring är säkert Corioli-vridningen av vinden i höjdled osv. Denna kan dessutom framhävas mer eller mindre beroende av om vinden har mycket (sommarbris) eller lite (kallvädersbris) hastighetsskillnad i vertikalled.
Re: Snabbare för styrbords halsar
Fast en stor del i hastighetsskillnader mellan olika bogar brukar rättas till med att kölen granskas och spacklas symmetrisk.Seawolf skrev: Har sett lite olikhet i fart på bogarna på min båt också.
Särskilt efter en ombyggnad av förstagsfästet i stäven, som på 999 är rätt rundat upptill. Det nya beslaget visade sig ha kommit några cm fel i sidled (Efter igenplastning syntes inte de gamla fästhålen, så nya fick borras.)
Efter att ha rättat till detta blev det mera likt mellan bogarna, men inte identiskt. Resterande förklaring är säkert Corioli-vridningen av vinden i höjdled osv. Denna kan dessutom framhävas mer eller mindre beroende av om vinden har mycket (sommarbris) eller lite (kallvädersbris) hastighetsskillnad i vertikalled.
Fast ifall dina profiler redan är symmetriska får man nog söka på annat håll, t.ex. då Corioliskraften.