Vem är Du som seglare?

[Fresso]

Jag tänker vid en snabb reflektion att de finns tre typer av seglare.
1. Kappseglaren, racern som är mer intresserad av, segel trimning och tävling. Komfort och tradition kommer i andra hand. Seglingens estetik handlar om knop över grund och en samtrimmad besättning.
2. Familjeseglaren. Komfort och bekvämlighet är i fokus. Stå utrymme, varmvatten, iskuber och toalett med avskildhet är viktigt. Om det är bekvämare att gå för motor så är det de mest attraktiva alternativet.
3. Nostalgikern, Ofta en träbåts seglare. Känslan av att segla på det ursprungliga sättet är primärt. Seglingen estetik handlar om det genuina – trä känslan. Segling som hantverk. Vägen är ingenting. Det är viktigare hur man kommer dit.
Nästan tanke är: Vem är jag? En nybörjare med en 35 år gammal plastbåt. Jag har min första seglingssäsong framför mig. Tycker att jag fått mycket båt för pengarna utan att ens ha ståhöjd i ruffen. Hur kommer jag att utvärdera min första kontakt med verkligheten. Vem är jag som seglare? Det här är frågor som ännu är obesvarade för min del. Hur tänker ni?

[Fresso]

Jag ser fram emot att möta alla typerna i marinan och i gästhamnarna sommar. Alla är viktiga och jag har antagligen mycket att lära av alla.

[Tommy]

Vägen är ingenting. Det är viktigare hur man kommer dit.

Filosofiskt värre Men det ska nog vara "Målet är ingenting"

[svarne]

4. Långseglar'n - den som vill segla långt bort från hemma hamnen, sån är jag.

// Andreas

[barba]

1. Kappseglaren, racern som är mer intresserad av, segel trimning och tävling. Komfort och tradition kommer i andra hand. Seglingens estetik handlar om knop över grund och en samtrimmad besättning.
2. Familjeseglaren. Komfort och bekvämlighet är i fokus. Stå utrymme, varmvatten, iskuber och toalett med avskildhet är viktigt. Om det är bekvämare att gå för motor så är det de mest attraktiva alternativet.
3. Nostalgikern, Ofta en träbåts seglare. Känslan av att segla på det ursprungliga sättet är primärt. Seglingen estetik handlar om det genuina – trä känslan. Segling som hantverk. Vägen är ingenting. Det är viktigare hur man kommer dit.

Kappsegling om nåt är väl segling med traditioner? Kan man segla på många andra sätt än det "ursprungliga sättet"? Hur definierar man "genuinitet"? Hur klassificeras seglare med långsam båt utan komfort? Snabb båt med komfort?

Jag tror det är omöjligt (och onödigt) att försöka klassificera seglare. Seglar gör man för att man fascineras av möjligheten att tämja naturen och få den att föra en dit man vill, det är enda gemensamma nämnaren jag hittat.

[Svante]

Jag är nog som många andra - letar efter den optimala korsningen av komfort och hastighet. Racer/Cruiser-dilemmat...

Kappseglar lokalt och semesterseglar med samma båt.

Grubblar ständigt trim vid tävlig men kör rullgenua och motor lite då och då på semestern, min fru seglar inte alls... vill bara sola .

Svante

[SWE54]

Ja det finns ju väldigt många fler dimensioner på båtar än just komfort och racing...
Jag har själv roat mig lite med att göra sk stjärndiagram på dom båtar jag finner intressanta för att överhuvudtaget kunna jämföra..
Som man gör med tex Whiskey....
Fina saker ska göras rättvisa.

[blur]

Vem man är som seglare går inte att resonera sig fram till. Många har nog en självild som inte stämmer med verkligheten:

- "kappseglaren" med finaste X-yachten med 3DL men han är aldrig med och kappseglar?
- "långseglaren" med HR eller Najad med radar, flotte & steg i masten men han lämnar aldrig kusten?

Segla massa olika båtar på olika sätt så kommer du att upptäcka vad som driver dig. Och när du tror att du vet kan du ju prova nåt annat. Det är väl tjusningen med segling - det finns alla sorter.

[Anders S]

Jag tror att något som förenar alla seglare är känslan att vara kung i sitt eget lilla rike, känslan att åtminstone någonstans ha inflytande över vad som skall hända och hur det skall vara. Sedan ger segling tillräckligt med hanterbara utmaningar för att det skall passa de flesta (man kan ju som Fresso observerat, segla på olika sätt). Man vinner inte över naturen, men det är inte fy skam att kunna utnyttja den och styra den till sina egna syften. Men frihet att fatta beslut, omedelbarheten i konsekvenserna därav och att man faktiskt kan ansvara för och hantera sin egen kontext borde vara något som alla gillar. Segelbåt ger en hel del av sådan livskvalitet.

Sedan har vi alla våra små idealiseringar och självbilden får man gärna pynta litet grand, ett oskyldigt nöje i de flesta fall. Kanske man aldrig drar iväg över Atlanten, seglar VM eller vinner renoveringspokalen för vackraste träbåt, men att ha möjligheten öppen och därmed hålla drömmen levande är inte fy skam det heller.

[Schvidja]

Jag är en ex vindsurfare som älskar stora vågor och kraftig vind men hur tusan ska man få med sig familjen på en bräda ? Det blev en diva.
Tävla ? det gör man väl med vågen eller måsen eller hitta en fin surf.

[Guitar Nilsson]

[quote="Anders S"]Jag tror att något som förenar alla seglare är känslan att vara kung i sitt eget lilla rike, quote]
Bra formulerat! Jag brukar tänka för mig själv "sitting on top of the world", av nån anledning. När man är på landbacken, i arbetslivet, på väg i bil, osv påverkas man hela tiden starkt av vad andra människor gör. Ute på havet är man kung i sitt eget land.
Det är också fascinerande att man kan segla nästan varsom helst på jorden, sen så fort du förtöjt i någon hamn är du ändå hemma.

[Ollesjohan]

En av mina anledningar till att segla eller att vara i båten eller att pyssla med den på höstvintervår är själslig ro.

Jag lyckas koppla bort vardagsbekymmer och jobbstress. Att ockupera tankarna och handlingarna till (för andra) "banala" saker som telltails och segelbuk....

Eller att sitta i sittbrunnen en halv dag och fundera på hur man ska fixa en hållare för nödkniven som idag sitter med silvertejp runt akterpulpit.

Att helt enkelt få fokusera på något som bara är för nöjes skull. Det är nog drivkraften i de flesta hobbies.

Johan

[Fredrik]

Det är väldigt olika beroende på situationen. Vad som jag tycker ger en kick när jag är ute med båten är att man är ganska utlämnad åt vädret.

Att segla med familjen i en lätt bris en solig sommardag, då är det känslan av att vara utomhus, dricka kölsvinsöl och lapa sol som dominerar för mig. Segeltrim och båtfart är absolut inte det primära (även om jag förstås aldrig låter mig bli frånseglad av en annan likadan båt)

När det är kappsegling med samma båt en mulen höstdag, kuling och svårseglat, då är det istället en sport. Total fokusering, ofta blandad med en hel del rädsla då man försöker segla på marginalen och hoppas att allt skall hålla.

Dessa två känslor är så långt ifrån varandra man kan komma, bägge kan upplevas av samma besättning på samma båt. Oavsett båtens pris och prestanda. Att allt är så komplext, både båt och förhållanden, gör att man aldrig tröttnar på att vara på sjön.

[jason]

En av mina anledningar till att segla eller att vara i båten eller att pyssla med den på höstvintervår är själslig ro.

Jag lyckas koppla bort vardagsbekymmer och jobbstress. Att ockupera tankarna och handlingarna till (för andra) "banala" saker som telltails och segelbuk....

Eller att sitta i sittbrunnen en halv dag och fundera på hur man ska fixa en hållare för nödkniven som idag sitter med silvertejp runt akterpulpit.

Att helt enkelt få fokusera på något som bara är för nöjes skull. Det är nog drivkraften i de flesta hobbies.

Johan

Spot on, Johan!

/j