Står det utryckligen att man inte ska kapa/skarva kabeln så ska man ju såklart inte göra det.
Motsvarande manual (Silva) för logg givare säger att det är helt ok att kapa/skarva kabeln, man skickar tom med extra ändhylsor i fall att.
Så det är ju ur funktions synpunkt man inte ska förändra kabeln till lod givaren, inte för att ha något att skylla på vid ev. garantiproblem.
Lodgivare...
Det här är väl det vanliga pedagogiska problemet med att förklara tillräckligt litet och tillräckligt mycket? Den som vet varför en viss regel gäller följer den mycket "bättre" än den som bara lyder, utan att veta.SWE54 skrev:Står det utryckligen att man inte ska kapa/skarva kabeln så ska man ju såklart inte göra det.
Motsvarande manual (Silva) för logg givare säger att det är helt ok att kapa/skarva kabeln, man skickar tom med extra ändhylsor i fall att.
Så det är ju ur funktions synpunkt man inte ska förändra kabeln till lod givaren, inte för att ha något att skylla på vid ev. garantiproblem.
Typ, "man får inte torka sin blöta hamster i microugnen"...
Anders S
Beträffande montering; Jag har använt ett avloppsrör av plast med en infälld tätning i form av en gummiring. Röret är snedkapat så att det blir ungefär vertikalt och är sedan fastplastat mot botten i förskeppet strax bredvid mittlinjen. Det är placerat under en koj Givaren är monterad i en blindplugg som sedan trycks ner i röret .Fyll röret med vatten. Det behövs ett litet hål i pluggen för att få ut luften. Pluggen trycks ner. Sätt en skruv i lufthålet. Jag ser botten på 100+ m.
Beträffande kabelns längd så är 200 kHz (vanlig frekvens) inget egentligt problem men eftersom både sändare och mottagare sannolikt är avstämda på frekvensen så kan kabelns kapacitans ingå kretsen. Om tillverkaren avråder från kapning - varför chansa?
Beträffande kabelns längd så är 200 kHz (vanlig frekvens) inget egentligt problem men eftersom både sändare och mottagare sannolikt är avstämda på frekvensen så kan kabelns kapacitans ingå kretsen. Om tillverkaren avråder från kapning - varför chansa?
Den vanligaste anledningen att man kapar kabeln till givaren är att man inte vill göra de stora hål som behövs för vissa kontakter, eller att man har ett kabelrör som man vill dra kabeln igenom. Detta görs av både varv och installatörer.
Kan man inte göra en bra skarv eller om man inte vill bryta mot tillverkarens garantivilkor eller instruktioner så ska man naturligtvis hålla sig undan med avbitaren. Det är ganska självklart.
Elektriskt är det inga problem med vanliga givare. Piezokristallen som är den aktiva komponenten är mycket riktig avstämd för en frekvens, vanligen 200kHz det förkommer även dubbelgivare vanligen för både 50 & 200 kHz.
Kretsen inklusive kabeln är inte avstämd, det behövs inte,det är inte ens önskvärt och framförallt praktiskt ohållbart eftersom den kapacitiva piezon ändrar sin elektriska egenskaper med både temperatur och ålder.
Airmar som är en stor tillverkare av givare säljer en skarvbox och enligt dem så är det helt ok att skarva bara man använder deras box!
På tal om tillverkarnas varningstexter, jag läste på min amerikanska hammare. Det är naturligtvis helt rätt att man bara ska slå i spik med den, att man bör ha skyddsglasögon och hörselskydd samt gärna hjälm, handskar och lämpliga arbetskläder. Det går inte att argumentera emot det. Ändå ser man fol som struntar i det?
Kan man inte göra en bra skarv eller om man inte vill bryta mot tillverkarens garantivilkor eller instruktioner så ska man naturligtvis hålla sig undan med avbitaren. Det är ganska självklart.
Elektriskt är det inga problem med vanliga givare. Piezokristallen som är den aktiva komponenten är mycket riktig avstämd för en frekvens, vanligen 200kHz det förkommer även dubbelgivare vanligen för både 50 & 200 kHz.
Kretsen inklusive kabeln är inte avstämd, det behövs inte,det är inte ens önskvärt och framförallt praktiskt ohållbart eftersom den kapacitiva piezon ändrar sin elektriska egenskaper med både temperatur och ålder.
Airmar som är en stor tillverkare av givare säljer en skarvbox och enligt dem så är det helt ok att skarva bara man använder deras box!
På tal om tillverkarnas varningstexter, jag läste på min amerikanska hammare. Det är naturligtvis helt rätt att man bara ska slå i spik med den, att man bör ha skyddsglasögon och hörselskydd samt gärna hjälm, handskar och lämpliga arbetskläder. Det går inte att argumentera emot det. Ändå ser man fol som struntar i det?
Ja amerikanska texter står i en klass för sig....bosseh skrev: ...
På tal om tillverkarnas varningstexter, jag läste på min amerikanska hammare. Det är naturligtvis helt rätt att man bara ska slå i spik med den, att man bör ha skyddsglasögon och hörselskydd samt gärna hjälm, handskar och lämpliga arbetskläder. Det går inte att argumentera emot det. Ändå ser man fol som struntar i det?
Beror ju iof på deras märkliga förkärlek att stämma varandra till höger och vänster, inte särskilt representativa egentligen.
Jag har själv amerikansk sportutrustning varpå man kan hitta följande:
"Warning!, XXX does not guarantee that this product will not break and/or cause injury or even death..."
Det är precix som Anders framför - koaxkablen ingår i en resonanskrets. I allmännhet skall man inte ändra dess längd. Tillverkaren brukar ha förlängningssatser om det skulle behövas.
Alltså: klipp inte koaxen till eko-lodet!!!
Ekolod till RJ85. Antar att du tänkt placeringar (precis) för om kölen. Där är det mycket plast (det du ser är förmodligen den grova rowingen), med betoning på mycket.
Skall det funka bra får du nog gå ännu längre fram, under förkojerna (alltså inte mellan).
Ett spännande alternativ är längst bak i kölsvinet - har för mig att det inte finns någon blyköl där, så det borde vara enkelt att klämma dit. (plant och fint är det också). Varför inte prova att limma dit den där? (Kolla först, jag kanske kommer ihåg fel)
Frågan är om du verkligen behöver ekolod på en RJ85. Så lite som den sticker, och om du nu skall segla i Stockholms skärgård så är det nästan aldrig något bekymmer. Skulle du smälla på så håller båten mycket väl, och är enkel att ta loss.
Jag har seglat med RJ i stort sett runt Sverige (nå, kanske inte norrlandskusten) utan ekolod. Lite smällar, men aldrig några egentliga problem.
Alltså: klipp inte koaxen till eko-lodet!!!
Ekolod till RJ85. Antar att du tänkt placeringar (precis) för om kölen. Där är det mycket plast (det du ser är förmodligen den grova rowingen), med betoning på mycket.
Skall det funka bra får du nog gå ännu längre fram, under förkojerna (alltså inte mellan).
Ett spännande alternativ är längst bak i kölsvinet - har för mig att det inte finns någon blyköl där, så det borde vara enkelt att klämma dit. (plant och fint är det också). Varför inte prova att limma dit den där? (Kolla först, jag kanske kommer ihåg fel)
Frågan är om du verkligen behöver ekolod på en RJ85. Så lite som den sticker, och om du nu skall segla i Stockholms skärgård så är det nästan aldrig något bekymmer. Skulle du smälla på så håller båten mycket väl, och är enkel att ta loss.
Jag har seglat med RJ i stort sett runt Sverige (nå, kanske inte norrlandskusten) utan ekolod. Lite smällar, men aldrig några egentliga problem.
Ett schema där man kan se denna resonanskrets kanske skulle vara på sin plats?Jaramaz skrev:Det är precix som Anders framför - koaxkablen ingår i en resonanskrets. I allmännhet skall man inte ändra dess längd. Tillverkaren brukar ha förlängningssatser om det skulle behövas.
Vad innehåller tillverkarnas förlängningssatser som gör att den påstådda resonanskretsen inte påverkas?
Intressant! Funkar bakom kölen med tanke på strömningar och oroligt vatten? Där skall jag verkligen kolla om det blir bra! Ingen badrumsmatta i kölsvinet och som du säger finns det en majestätisk drickastuv bakom blykölen som är plan och fin!Jaramaz skrev: Ekolod till RJ85. Antar att du tänkt placeringar (precis) för om kölen. Där är det mycket plast (det du ser är förmodligen den grova rowingen), med betoning på mycket.
Skall det funka bra får du nog gå ännu längre fram, under förkojerna (alltså inte mellan).
Ett spännande alternativ är längst bak i kölsvinet - har för mig att det inte finns någon blyköl där, så det borde vara enkelt att klämma dit. (plant och fint är det också). Varför inte prova att limma dit den där? (Kolla först, jag kanske kommer ihåg fel)
Frågan är om du verkligen behöver ekolod på en RJ85. Så lite som den sticker, och om du nu skall segla i Stockholms skärgård så är det nästan aldrig något bekymmer. Skulle du smälla på så håller båten mycket väl, och är enkel att ta loss.
Jag har seglat med RJ i stort sett runt Sverige (nå, kanske inte norrlandskusten) utan ekolod. Lite smällar, men aldrig några egentliga problem.
Naturligtvis har du rätt angående ekolodet. Jag hade dock trasig sumlogg i båten och köpte ett silva star med logg + lod under utfösäljningen. Lodet har legat i förpiken hela förra sommaren efter att jag gav upp med plastpåsen och vattnet. Synd på en givare att ligga oansluten där under kojen i förpiken! Det är inte rowing utan en väv som är fastsatt på hela skrovsidan under en linje i höjd med kojerna och inredningen i övrigt (ovanför denna linje isolermaterial) på synliga ställen och under förpikens kojer dock ej i kölsvinet. Det ser verkligen ut som badrumsväv och inte alls som väven i laminatet (som syns på andra ställen).
Jag är och grejjar på ett ställe under kojerna i mitten (alltså inte under iläggsskivan i mitten utan föröver (obegripligt?!?!)). Loggen som jag borrade för förra våren sattes på ett ställe där laminatet var ca 15 mm (om jag inte minns fel). Så silvat skall på pappret kunna spruta ljud genom detta utan problem!
Några funderingar angående bakomkölen placeringen...
Varför vill du ha ekolod?
Att mäta bakom kölen är väl lite sent egentligen om det nu är för att undgå bottenkänning vill säga.
Vid "hög" fart blir det ganska mycket turbulens bakom kölen och det lär påverka mätningen. Det gör kanske inget om man inte är intresserad av djupet när man seglar i "marschfart".
Varför vill du ha ekolod?
Att mäta bakom kölen är väl lite sent egentligen om det nu är för att undgå bottenkänning vill säga.
Vid "hög" fart blir det ganska mycket turbulens bakom kölen och det lär påverka mätningen. Det gör kanske inget om man inte är intresserad av djupet när man seglar i "marschfart".
Nu måste jag bara komma med ett par sympunkter, efter SWE 54 senaste inlägg.
Först och främst är ett ekolod ett förträffligt navigationshjälpmedel, och det har inte i första hand med båtens förmåga att klara en grundsmäll att göra.
Med ekolodet ser man mycket tydligt var man är genom att jämföra djupsiffror i kortet med lodet, naturligtvis bara om man håller koll någorlunda kontinuerligt.
Och naturligtvis om djupet har signifikanta variationer.
Det där med att ha ekolod för att undvika att gå på grund när man seglar är feltänkt, eller menar SWE 54 att en segelbåt har en stoppsträcka inklusive den mänskliga reaktionstiden som gör skillnaden mellan att ha lodet framför eller bakom kölen meningsfull?
Först och främst är ett ekolod ett förträffligt navigationshjälpmedel, och det har inte i första hand med båtens förmåga att klara en grundsmäll att göra.
Med ekolodet ser man mycket tydligt var man är genom att jämföra djupsiffror i kortet med lodet, naturligtvis bara om man håller koll någorlunda kontinuerligt.
Och naturligtvis om djupet har signifikanta variationer.
Det där med att ha ekolod för att undvika att gå på grund när man seglar är feltänkt, eller menar SWE 54 att en segelbåt har en stoppsträcka inklusive den mänskliga reaktionstiden som gör skillnaden mellan att ha lodet framför eller bakom kölen meningsfull?
En expert i mängden
Med ekolodet i förkant, och tro att man kan stoppa innan kölen träffar .... då gäller det att ha en mycket bra broms.
Men det är klart att det finns två huvudnackdelar med att ha ekolodet i akterkant:
- strömningar, precis som påpekats. Nu kan behöver man inte sätta ekolodet allra längst bak, även om det först föreföll mig vara en genialisk ide. På RJ:n är det en ganska långt utrymme som tycks sakna blyköl. Och lite längre fram är nog strömningsförhållandena bättre.
- utrymmet är excellent som stuv, och kallt dessutom. Till ölen är det fenomenalt! Skall man då kladda med mojänger i ett sådant utrymme?
Morg, jag förstod precix vad du menade med framför iläggsskivan. Sa du tidigare att båten kanske var varsbyggd? - det låter ovanligt .... minst sagt. Den lämpar sig inte så bra för varvsbygge, mycket plock, ingen innerliner osv.
Men det är klart att det finns två huvudnackdelar med att ha ekolodet i akterkant:
- strömningar, precis som påpekats. Nu kan behöver man inte sätta ekolodet allra längst bak, även om det först föreföll mig vara en genialisk ide. På RJ:n är det en ganska långt utrymme som tycks sakna blyköl. Och lite längre fram är nog strömningsförhållandena bättre.
- utrymmet är excellent som stuv, och kallt dessutom. Till ölen är det fenomenalt! Skall man då kladda med mojänger i ett sådant utrymme?
Morg, jag förstod precix vad du menade med framför iläggsskivan. Sa du tidigare att båten kanske var varsbyggd? - det låter ovanligt .... minst sagt. Den lämpar sig inte så bra för varvsbygge, mycket plock, ingen innerliner osv.
Jo, förstår du Maxi33, om man sätter lodet akter om kölen så riskerar man att givare mäter fel eller inte alls pga turbulens. Så då har man inte så stor glädje av den när man seglar. Och sen en annan sak, Maxi33, så använder ju många lodet i naturhamnar och då undrar jag om det verkligen är intressant att veta hur djupt det är på ett ställe man nyss passerat..?Maxi33 skrev:Nu måste jag bara komma med ett par sympunkter, efter SWE 54 senaste inlägg.
Först och främst är ett ekolod ett förträffligt navigationshjälpmedel, och det har inte i första hand med båtens förmåga att klara en grundsmäll att göra.
Med ekolodet ser man mycket tydligt var man är genom att jämföra djupsiffror i kortet med lodet, naturligtvis bara om man håller koll någorlunda kontinuerligt.
Och naturligtvis om djupet har signifikanta variationer.
Det där med att ha ekolod för att undvika att gå på grund när man seglar är feltänkt, eller menar SWE 54 att en segelbåt har en stoppsträcka inklusive den mänskliga reaktionstiden som gör skillnaden mellan att ha lodet framför eller bakom kölen meningsfull?
Vilket var det jag egentligen skrev i inlägget ovan...
Men det kanske var lite mycket begärt, Maxi33, att låta saker vara underförstådda för att dom, för min del, är självklara.
Ekolodet är ett utmärkt hjälpmedel, och absolut ett av de instrument jag inte vill vara utan. Även i en grundgående båt så är det både kul och nyttigt att veta hur djupt det är
Om det handlar om att segla över fjärden i 5 knop så kan man hålla med om att det spelar föga roll om det sitter i fören eller aktern...
Men jag använder lodet då jag nosar mig in i naturhamnar.. T.ex Björkskärs notoriskt grundfyllda flad "Vikingahamnen". Där är det väldigt bra att ha lodet framför kölen, man hinner definitivt bromsa och backa när lodet går ner till 0.0 om man smyger fram i halvannan knop (jag har det kalibrerat så att det visar 0 vid båtens eget djupgående under kölen).
I somras roade jag mig med att dyka och kolla botten rakt under lodet, just för att kalibrera in det så exakt som möjligt mot båtens djupgående. Nu har jag det inom decimetern.
/Tommy
Om det handlar om att segla över fjärden i 5 knop så kan man hålla med om att det spelar föga roll om det sitter i fören eller aktern...
Men jag använder lodet då jag nosar mig in i naturhamnar.. T.ex Björkskärs notoriskt grundfyllda flad "Vikingahamnen". Där är det väldigt bra att ha lodet framför kölen, man hinner definitivt bromsa och backa när lodet går ner till 0.0 om man smyger fram i halvannan knop (jag har det kalibrerat så att det visar 0 vid båtens eget djupgående under kölen).
I somras roade jag mig med att dyka och kolla botten rakt under lodet, just för att kalibrera in det så exakt som möjligt mot båtens djupgående. Nu har jag det inom decimetern.
/Tommy
När vi nosar oss in står en och tittar vid förstaget. Det man inte ser går man inte heller på så det är ett mindre problem. Egentligen är lodet mer av en kuriosagrej. Jag fick det i paketet och det kan ju vara lite kul att ha koll på djupet i olika sammanhang, vid ankring, navigering, hitta badplats etc. men egentligen är det inte speciellt nödvändigt för oss på något sätt. Lite bra att ha är det vid nosning så att man vet när man skall ta plats på fördäck...Jaramaz skrev:Med ekolodet i förkant, och tro att man kan stoppa innan kölen träffar .... då gäller det att ha en mycket bra broms.
Men det är klart att det finns två huvudnackdelar med att ha ekolodet i akterkant:
- strömningar, precis som påpekats. Nu kan behöver man inte sätta ekolodet allra längst bak, även om det först föreföll mig vara en genialisk ide. På RJ:n är det en ganska långt utrymme som tycks sakna blyköl. Och lite längre fram är nog strömningsförhållandena bättre.
- utrymmet är excellent som stuv, och kallt dessutom. Till ölen är det fenomenalt! Skall man då kladda med mojänger i ett sådant utrymme?
Morg, jag förstod precix vad du menade med framför iläggsskivan. Sa du tidigare att båten kanske var varsbyggd? - det låter ovanligt .... minst sagt. Den lämpar sig inte så bra för varvsbygge, mycket plock, ingen innerliner osv.
På en båt som har utombordare med standardpropeller finns varken vettig back eller broms så det gäller att köra med mer framförhållning in i vikar än ni med inombordare och ändamålsenlig propeller kan göra. Jag skulle behöva ha lodet 5 meter före båten om jag skulle hinna stoppa! Som sagt är 1.26 ett djup man ser botten på om det inte är mördaräckelalger på ytan eller något liknande...
Vår RJn skall vara varvsbyggd (om ingen av de tre senaste ägarna ljuger
) som en av kanske 5 RJ eller något sådant. Sen finns det ett antal olika varianter; En RJ vet jag är plastad på uppdrag och inredningen är sedan färdigställd av en snickarkunnig ägare. Sedan har antagligen saker degenererat under åren vilket gör en lite skeptisk till varvsbyggdheten men det kan lika väl vara senare klåpare som varit i farten. El-systemet är ett sådant exempel och något evolutionärt konstruerat (behöver göras om). Som det är nu tittar man var brandsläckaren är innan man tänder lanternorna...Ett hett tips till fördäcksnosargasten: Man kan, vid mördaräckelalgbeläggning på ytan, i svagt ljus eller under andra vidriga omständigheter använda en vanlig käpp. En käpp i form av båtshake finns på många båtar, en tänkbar grund (!) för detta verktyg.
Då håller man helt enkelt käppen ner från stäven på lämpligt djup. Tar det emot säger man ifrån. (Klämmer man då tummen mot pulpiten säger man som sagt ifrån). Baksidan är att den här käppen blir litet längre än vanliga båtshakar, men det finns ju teleskopiska sådana. En ytterligare möjlighet är att nyttja ett lod i en tunn lina, samma princip, men hanterat med litet mer känslighet.
På min båt sitter sedan länge ett framåtseende ekolod. Det är fina grejor, dyrt som 17, och i mina ögon inte riktigt "kostnadseffektivt" (Det fanns med vid köpet). Men, som sagt, om en käpp, lina med klump eller helt enkelt bara liten vaken observation löser problemet - varför krångla till det?
Jag tycker de andra argumenten (navigationshjälpmedel, ankringsdjup, rent intresse) är mer relevanta. Lycka till!
Då håller man helt enkelt käppen ner från stäven på lämpligt djup. Tar det emot säger man ifrån. (Klämmer man då tummen mot pulpiten säger man som sagt ifrån). Baksidan är att den här käppen blir litet längre än vanliga båtshakar, men det finns ju teleskopiska sådana. En ytterligare möjlighet är att nyttja ett lod i en tunn lina, samma princip, men hanterat med litet mer känslighet.
På min båt sitter sedan länge ett framåtseende ekolod. Det är fina grejor, dyrt som 17, och i mina ögon inte riktigt "kostnadseffektivt" (Det fanns med vid köpet). Men, som sagt, om en käpp, lina med klump eller helt enkelt bara liten vaken observation löser problemet - varför krångla till det?
Jag tycker de andra argumenten (navigationshjälpmedel, ankringsdjup, rent intresse) är mer relevanta. Lycka till!
Anders S