Fenköl..?

[Nautihamstern]

...En något udda synpunkt från min hamn, de långkölade båtarna är oftare ute!

Beror nog på dålig manöverbarhet, har man väl kommit ut törs man inte återvända....

Haha, lite som fenomenet varför HD-förare inte hälsar på andra mc-åkare - om de släpper taget om styret med ena handen så skakar deras hoj i bitar...

[bosseh]

Men fenkölarna kommer aldrig från kaj? Fast det kan ju ha med djupgåendet att göra
--
Klaga inte på de som åker hoj! Många slutar som organdonatorer!
Fast HD-skakarna organ kanske vi inte vill ha?

[SWE54]

Alla vet ju att en långkölare är trög och tråkig och att fenkölen är bättre och modernare. Åtminstone alla som har båtar med fenköl vet detta. Fast de har sällan någon erfarenhet av att segla med långköl. Det verkar vara lite typiskt i seglarsammanhang, att man vet allt om det man inte provat. Hur man rider ute en storm på öppet hav eller hur dåligt val en Rasmus är för atlantöverseglingar. För att inte tala om hur farlig en Bavaria är!
Jag betvivlar inte att man kan bygga båtar med fenköl som är bättre på många sätt jämfört med långkölat.
Men som många andra har jag själv nu upptäckt att en långkölad båt inte alls är så omöjlig att segla och de allmänna sjöegenskaperna är väldigt trevliga.
En något udda synpunkt från min hamn, de långkölade båtarna är oftare ute!

Jodå, jag har seglat både fenkölade, långkölade och några däremellan....
Sen om just en Bavaria är särskilt farlig håller inte jag med om, det är mycket handavande beroende. Vilken plattbottnad cruisingbåt som helst får problem i grov motsjö. Skulle man kunna segla undanvind kan tom Bavarian vara bättre än en långkölad. Men det är ju å andra sidan de långkölades argument, motsjöegenskaperna, och visst är dom bättre många gånger.
Se bara på VO70 båtarna nu. Dom spricker ju en efter annan i den hårda motsjön. Det är nackdelen med platta skrov, enorma krafter när förskeppet dunsar ner i vågdalarna.

Jag tycker väl egentligen inte inte att den ena är bättre än den andra för det beror ju som sagt helt på hur man seglar dom och vad man har båtarna till.

Sen tror jag inte det beror på båtens konstruktion i sig att dom är ute oftare, det är nog mer en smaksak hos ägarna som tenderar att vara något äldre och i vissa fall har ganska gott om tid, utflugna barn mm...
Snarare är väl tendensen att sportigheten hos båten och åldern på ägaren går lite hand i hand...

[sailormoon]

Det beror nog inte på kölkonstruktionen att många långkölade blir tröga och långsamma.
Intressanta fall är skärgårdskryssare, enligt definitionen av långkölat så är de långkölade, rodret ligger på akterkant av kölen men själva kölen kan vara rätt kort. En M22 svänger runt sin egen centrumaxel vilket inte en fenkölad smaragd klarar av.

Så det räcker inte med att bara ta en kölprincip och säga att en båt är snabb eller mer sjövärdig.

Att sedan de flesta tänker på Laurinkostrar när man pratar långkölade långfärdsbåtar är tack vare deras fina sjöegenskaper i hårt väder.

[Mr Q]

Kölen är till för att hindra avdrift och för att ge ett rätande moment till båten.

En avlång köl (läs fenköl) ger bästa lyftförhållandet. Och man vill ha maximalt med nyttig vikt långt ut från båtens vridcentrum. Löses med en bulb (se VO70-båtarnas svärdliknande kölar med en klump längst ut)

En långkölad båt har tvärtemot båda dessa principer, varför det endast med god nostalgi och en stor portion förnekelse kan sägas vara en bättre konstruktion än fenköl. Men visst de håller bättre att gå på grund med, om det nu är ett kvalitetssignum?

[Eilean]

Intressanta fall är skärgårdskryssare, enligt definitionen av långkölat så är de långkölade, rodret ligger på akterkant av kölen men själva kölen kan vara rätt kort. En M22 svänger runt sin egen centrumaxel vilket inte en fenkölad smaragd klarar av.

Om Smaragder och M22-or vet jag intet.
Men jag vet (har ägt) att en Jubilee S40, som ursprungligen ritades för att mäta in i skärgårdskryssarregeln därför hade den traditionella skrärgårdskryssar-undervattenskroppen med rodret i akterkant på kölen.
Du kallar denna konfiguration för "långkölad" (har sett det förut) men jag håller nog inte med dig. Det är ju en milsvid skillnad mellan en skärgårdskryssare med sina korta köl och stora överhäng under v.l och t.ex en laurinkoster där kölen snudd på upptar hela v.l.
Jag skulle säga att en Laurinkoster är långkölad och en skärgårdskryssare/Mälarbåt kortkölad. Långköl eller inte tycker jag skall avgöras av kölens längd, inte av rodrets placering. Men det är mina egna funderingar.

Hursomhelst, så småningom modifierade Knud Reimers ritningarna för Jubilee S40, tog bort rodret i akterkant på kölen och ersatte det med ett separatroder istället. Resultatet blev en båt som både var kursstabilare och med mindre svängradie. Och mer manövrerbar för motor (rodret hamnade i propströmmen) men det hör inte hit.

[Eilean]

....En långkölad båt har tvärtemot båda dessa principer, varför det endast med god nostalgi och en stor portion förnekelse kan sägas vara en bättre konstruktion än fenköl....

Kursstabiltet är alltså en faktor du bortser ifrån?
Jag kanske skall ge mig själv en liten braskklapp innan jag fortsätter - fenköl betyder ju inte automatiskt liten kursstabilitet.
Men jag tror mig förstå att du förespråkar båtar med "avlång" köl i vertikal mening, dvs kort och djup, svärdliknande om du så vill.
Dessa båtar har sällan god kurstabilitet. Och det är en nog så viktig faktor för långfärds-/cruisingseglaren, men inte för kappseglaren.
Det är kanske dags att se efter vad "båten" vi diskuterar egentligen skall användas till? För den kappseglingsintresserade är varken den traditionella långkölade båten eller en med lång (i horisontalplanet) fenköl med roder på skädda intressant. Men däremot för många långfärdsseglare.

[Mr Q]

Re Elian:
Man vill inte ha kursstabilitet på en segelbåt, utan tvärtom bra roderkänsla. Vilket är det samma som god styrrespons. Sen brukar iofs snabba båtar upplevas stabila.

[Eilean]

Re Elian:
Man vill inte ha kursstabilitet på en segelbåt, utan tvärtom bra roderkänsla. Vilket är det samma som god styrrespons. Sen brukar iofs snabba båtar upplevas stabila.

Med kursstabilitet menar jag en båt som spårar väl och som inte sticker iväg från sin kurs så lätt. Dvs under förutsättning att båten är vältrimmad skall man kunna lämna rodret en stund även i sjögång - en egenskap som i alla fall jag sätter över god styrrespons.
Om jag nu förstått dig rätt, vilket jag inte är så säker på.

[janne]

Re Elian:
Man vill inte ha kursstabilitet på en segelbåt, utan tvärtom bra roderkänsla. Vilket är det samma som god styrrespons. Sen brukar iofs snabba båtar upplevas stabila.

Man brukar de använda som inte har nog på fötterna för att kunna påvisa att deras påstående är "sant". Jag för min del har som krav att min båt ska vara kursstabil, jag har varken ork eller lust att sitta och styra "aktivt" på nån "nervös" fenkölad båt några längre perioder.

[Mr Q]

Ok Janne! Då är ditt påstående sant då, grattis till dig.

[T]

Re Elian:
Man vill inte ha kursstabilitet på en segelbåt, utan tvärtom bra roderkänsla. Vilket är det samma som god styrrespons. Sen brukar iofs snabba båtar upplevas stabila.

Med kursstabilitet menar jag en båt som spårar väl och som inte sticker iväg från sin kurs så lätt. Dvs under förutsättning att båten är vältrimmad skall man kunna lämna rodret en stund även i sjögång - en egenskap som i alla fall jag sätter över god styrrespons.
Om jag nu förstått dig rätt, vilket jag inte är så säker på.

Med den definitionen på kursstabilitet kan du räkna bort Laurinarna. Nu har jag iofs bara erfarenhet av L28 (den är hemsk i original, dvs utan peke) men Laurin ansåg ju att alla båtar mådde bra av en viss lovgirighet. Ett roderutslag på 3 - 4 grader (eller nåt) för rak kurs, var värt att eftersträva. Ingen rorkult man släpper ostraffat...


/T

[Eilean]

Med den definitionen på kursstabilitet kan du räkna bort Laurinarna. Nu har jag iofs bara erfarenhet av L28 (den är hemsk i original, dvs utan peke) men Laurin ansåg ju att alla båtar mådde bra av en viss lovgirighet. Ett roderutslag på 3 - 4 grader (eller nåt) för rak kurs, var värt att eftersträva. Ingen rorkult man släpper ostraffat...


/T

Min svåger har haft 2 Laurinare, en kryssare och nu en koster, bägge i trä. Lovgirgheten är inget större problem. Sedan finns det ju en finess - hackbräde.

[T]

Min svåger har haft 2 Laurinare, en kryssare och nu en koster, bägge i trä. Lovgirgheten är inget större problem. Sedan finns det ju en finess - hackbräde.

Jo, hackbräde har jag själv, det är perfekt. Men frågan är ju om kursstabiliteten ska mätas med rodret 'löst' eller låst...?
Det finns ju dom som påstår att dom i princip kan laga till och äta en middag medan båten seglar helt själv, utan att rodret är låst. Åt rätt håll dessutom. Fan trot.


/T

[Mr Q]

Man måste nog vara ganska mycket entusiast om man ska hissa upp en Laurinkoster till skyarna.
En rund men kanske god liten semla, inte direkt lätt och med ganska trista seglingsegenskaper. Konstruktion från 60-talet(?)

Det blir litet Stockholmsjäveln i Porschen, Polisbilen och sist Loyden som tutade för omkörning över det hela.

Fast troligen tappar den inte kölen i alla fall som vissa fenkölade båtar.