segelbåt för långfärd max 250"

[Facil26_Fin]

Efter att ha läst igenom denna tråd med stort intresse och nyfikenhet,
för baktanken finns att nångång styra kosan ut från Östersjön.

Och efter tanken att "det är inte båten utan viljan" så blev jag och fundera på min båt, hur förbereda henne för en längre seglats.
Med scenariot att "starta inkommande sommar" (bara en tankelek, har ingen reell möjlighet att åka just nu)

Båten, en Facil 26 topprigg raka spridare.
Riggen, nya vaijer runtom. Noggrann granskning av masten. (Har redan ny bom)
Har nya segel, stor+rullgenua + stormfock(2år gammalt, användt 1 gång)
Gasolen checkad och ok. Wallas.en totalrenoverad (fan så dyr operation)
Nya batterier + solpanel + ladd-reg. + El- renoverat med nya ledningar, paneler och säkringar.
Toan är porta-potta med både sug och pump i-havet tömmning.
Motorn renovarad (mb2/50s bensin)
Autopilot ok.
Genomföringar kollade och utbytta + slangar

Vad behöver skrovet.
- Grundlig genomgång.
- Ny epoxy + färg
- Nya lucktätningar (kritiska, i sittbrunnen är inte täta i sin nuvarande konstruktion) i synnerhet luckan till nedgången, skulle inte fungera ifall en mega-stor våg skulle slå över båten och-eller man skulle slå runt.

Vad behöver man till.
- Radar?
- sjökort förstås
- ?
- ?
- ?

+ sedan all bunkring (vatten, bränsle, mat dvs)

Hmmm.... skulle inte vara så mycket mer än ca ett års jobb + ca 10.000Eur så kulle man vara färdig att åka

Åsikter ?

[marcusli]

Forgus 31 är nog inte heller något tokigt val, kanske något över budget men ändå. Rejält dimensionerad och mycket välbyggd, väldigt rymlig för sin storlek och tung, runt 4,5 - 5 ton. På minussidan genomgående mast och mastheadrigg med stoooor genua.

Läs kommentarerna sailguide.com tror det finns nån som korsat atlanten med sin där.

[Lasse O]

Jag kan inte att det skulle vara negativt med masthead rigg på en båt som ska ut på långfärd på dom stora haven det är snarare tvärtom att föredra!.

[Eilean]

Jag kan inte att det skulle vara negativt med masthead rigg på en båt som ska ut på långfärd på dom stora haven det är snarare tvärtom att föredra!.

Masteheadrigg som sådan är inte negativt, tvärtom. Däremot de äldre IOR-inspirerade mastheadriggarna med jättegenua och frimärksstort storsegel är inget man önskar

[Tomas E]

Vad som talar emot en Vega är att den från början inte är dimensionerad för den sortens segling och jag tror den gode Brohäll nog hade haft synpunkter på att lansera Vegan som en jordenruntseglare. Sedan är Vegan en båt med relativt lågt deplacement, låg barlastandel och grund köl. Bortsett från att båten blir trög nedlastad med allt en långseglare har med sig så är jag bekymrad över båtens stabilitet när hon är rustad och bunkrad för långsegling. Att åtskilla Vegor gjort altlantkorsningar och även varvet runt gör inte båten mer lämplig, det visar bara att det går. Samma sak med Maxi 77. Det är en kustkryssare, byggd och dimensíonerad för familjesegling längs kusterna. Det blir litet som att jämföra fläskkarré med grytbitar när det är oxfilé man vill ha.

Missförstå mig inte. Vegan är säkert aldrig tänkt som jordenruntseglare. Men det har visat sig att den kanske ändå har kvaliteter, som gör den mindre olämplig än många andra fenkölingar i samma storleksklass (om den nu i ursprungsutförande är att betrakta som fenkölad). Den grunda kölen gör den mindre livlig, vilket är ett stort plus. Några kapsejsningar har jag inte hört talas om.

Mindre livlig: jag har tvärtom läst att Vegan är omöjlig i hård vind på havet till följd av att hjärtstocken sitter så nära laterplanets tryckcentrum, vilket gör att den blir slingrig på ett ohållbart sätt. Kommer inte ihåg sammanhanget, mer än att det gällde långfärd (världshav) med just Vega.

[Mr Q]

Mindre livlig: jag har tvärtom läst att Vegan är omöjlig i hård vind på havet till följd av att hjärtstocken sitter så nära laterplanets tryckcentrum, vilket gör att den blir slingrig på ett ohållbart sätt. Kommer inte ihåg sammanhanget, mer än att det gällde långfärd (världshav) med just Vega.

Jag stod bredvid en Vega på varvet ett år. Den ser ju inte ut som ett under av stabilitet med sin långköl som slutar i ett roder typ mitt under sittbrunnen. Vår båt hade väl en 6 meter mellan mitt på köl till mitt på roder. Vegan hade kanske 2 meter. Men teori och praktik har ju visat sig fel förr.

[Eilean]

Nu undrar jag - vad är det som egentligen menas med "stabilitet" i de sista inläggen?

[Eilean]

Nu undrar jag - vad är det som egentligen menas med "stabilitet" i de sista inläggen?

[Mr Q]

Hel Eilean, det var kursstabilitet i skvalpig sjö eller stor sjöhävning jag tänkte på.

Nu är väl Vegan iofs så pass underriggad att det kanske inte spelar så stor roll om rodret sitt nära mitten av båten? Modernare båtar har ju ett stort roder långt bak för kursstabilitetens skull. Ja jag vet att jag kommer att få ångra det sista, nu kommer det prismakoeffecienter och långkölskärlekssånger resten av fredagskvällen. Kan bli riktigt trevlig faktiskt!

[Eilean]

Hel Eilean, det var kursstabilitet i skvalpig sjö eller stor sjöhävning jag tänkte på.

Nu är väl Vegan iofs så pass underriggad att det kanske inte spelar så stor roll om rodret sitt nära mitten av båten? Modernare båtar har ju ett stort roder långt bak för kursstabilitetens skull. Ja jag vet att jag kommer att få ångra det sista, nu kommer det prismakoeffecienter och långkölskärlekssånger resten av fredagskvällen. Kan bli riktigt trevlig faktiskt!

(Mel: Midnatt Råder)
Långa kölar är så väldigt vackert, väldigt vackert.
Gungar säkert ut på stora havet, ut på havet.
Starka stormar, jättelika vågor, rör knappt båten...

Skämt åsido Q, jag förstår och håller med om tveksam kursstabilitet i sjö för Vegan.
Däremot delar jag inte din uppfattning att ett roder allra längst bak är receptet för kurstabilitet. Däremot för effektiv styrning. Vilket inte är samma sak. Men där har vi ju varit förut.

[Brendan]

Många Vegaägare, kanske de flesta, har flyttat rodret till akterspegeln. Detta är naturligtvis det enda tänkbara om man ska havssegla med en Vega. Sven Yrvind och Thomas Grahn beskriver detaljerat hur Maja modifierades i detta avseende.

Ibland plastas det gamla rodret fast och utgör alltså en förlängning av den redan långa kölen.

Endast Vegor med trasigt underliv till havs alltså!

[Brendan]

Det var inte en Maxi 77 som jag eventuellt trodde utan en Contessa 26 (snarlik en IF) som jordenruntseglades 1981-1985.
Thomas Höckne, 35-årig hamnarbetare från Göteborg seglade ensam jorden runt problemfritt enligt egen utsago - inga stormar, inga pirater.

[kajlahtinen]

Måste nämna en finsk kvalitetsbåt i detta sammanhang: Kingscruiser 33. En verkligen rejäl båt med tjock glasfiber och Lloyds certifikat; väger 5 ton, två i kölen. Masthead och genomgående. Fenköl dock. Betydligt större än de andra här nämnda och kostar faktiskt mellan 2 och 3 hundra tusen kronor. (Det finns även några till som jag tror har långköl: Antilla 30 och Jon(meri) 30 men kan vara svårt att få ta i.)

MVH
Kaj

[Anders S]

Det finns goda förebilder och dåliga förebilder. Stig Lindgren är nog den sämsta förebild en seglare kan ha. Han stoltserar med sina fem skeppsbrott.

Observera; den sämsta förebild som en Sann Seglare kan ha. Själv är jag ju en sådan där falsking som kan tänka mig att starta gjutgärnsgenuan då det blåser lite emot, så då kan nog nu hädangångne Stig Lindgren få vara med på ett hörn i all sin charmiga klantighet.

Det är nog på sin plats med litet eftertanke här. Man kan inte vara en Falsk Seglare på havet, även om man bejakar sin oäkta seglardrag utan hämningar i andra sammanhang. Jag vill icke sätta mig till doms över en död man, det är det enda som hindrar mig att ha starka åsikter om SL.

[Anders S]

Hel Eilean, det var kursstabilitet i skvalpig sjö eller stor sjöhävning jag tänkte på.

Nu är väl Vegan iofs så pass underriggad att det kanske inte spelar så stor roll om rodret sitt nära mitten av båten? Modernare båtar har ju ett stort roder långt bak för kursstabilitetens skull. Ja jag vet att jag kommer att få ångra det sista, nu kommer det prismakoeffecienter och långkölskärlekssånger resten av fredagskvällen. Kan bli riktigt trevlig faktiskt!

Nä, men styrlastighet är ett begrepp i sammanhanget. När det gäller båtskrov handlar det mycket om friktion och deplacementsfördelning hur "spåräker" båten blir. En liknelse man ibland får höra är i form av en fråga: "Varför har en pil sina styrfjädrar längst bak"? Rätt svar är inte att de styr effektivare där, utan att då blir fördelningen av luftfriktionen den rätta för att gå rakt.

Ett roder långt bak blir effektivare, för det får en god hävarm, vilket i sig är bra. Det kan vara mindre till ytan, också bra och det är lättare att få en propellerström över roderbladet, också bra. Det löper också i ostört vatten på kryssen (eftersom båten glider litet i sidled), också en fördel.