Bavaria

[Anders S]

Här kommer ett par observationer som framkom när min 32-fots 70-talsbåt kölades av samtidigt med en Bavaria 39 Match:

Vad var skälet till att köla av din båt samtidigt?

Kanske att slipa bort onödig plast i botten?

Allvarligt: Bavaria byggde Matchbåtarna alldeles för klent, det är ingen större diskussion om detta. Men det byggsättet gäller inte för Cruisingvarianterna. Den som oroas i alla fall skall naturligtvis be någon besiktare ta en särskild titt på detta.

Att reva på kryss i byig vind med toppar på 7-10 m/s (det bedömer jag att det kan vara frågan om i filmen) är ju inget unikt för Bavaria. En modern båt kommer att ha för litet segel i 3-5 om den skall gå fint med samma segelsättning i 6-9. Alltså - vindkraftsskillnaden mellan 3 och 6 är 4 ggr, skillnaden mellan 3 och 9 är ca 10 ggr - bara så man vet...) På gott och ont, bredd och skrovform kräver antingan anpassning av segelytan eller vikt på relingen. Det är priset man betalar för att få utrymme i aktern, liten våt yta och bra fart på undanvind (platt botten, bred akter, smalt skrov i vattenlinjen, formstabilitet först efter viss nerkrängning). På den typen av båt heter vapnet "bra revanordningar" och "trimbara segel". Gaspedal, liksom.

Som sagt, kolla Norge, där Bav tävlas mer än här.

[Anders S]

Slutstabilitet och GZ-kurva är inget konstigt med, även om det kan kännas pirrigt när stora båtar ligger er i 60-70 grader och hänger i en spinnaker och inte vill resa sig.

Hur ser "extrem"-stabiliteten (Max-RM, AVS?) ut jämfört med motsvarande båtar med större (eller samma) kölvikt? Jag tycker att det är sällan man får se Bavarias kurvor.

GZ-kurvan har två komponenter som man kan utläsa - den ena är vilket stabilitetsområde båten har, det andra är med vilken kraft båten strävar att resa sig. En stor, tung, "rundskrovad" båt som Bavaria (högt skrov, rundad, stor ruff) kommer att få fina värden på stabilitetsområdet (AVG:vinkel ligger långt bort på skalan; AVS, Angle of Vanishing Stability). Däremot behöver det inte betyda att det finns mycket krängningsmotstånd. Alltså, vek men stabil.

Vek med sen AVS: Tungt skrov med lätt köl, "rätt form"
Styv och med sen AVS: Lätt skrov, tung köl, "rätt form",
Vek, med tidig AVS: Jaktkanot med segel (av uppenbara skäl)
Styv, med tidig AVS: Katamaran

[HR312]

RE concensus: Det är välkänt att laminattjocklecken på Bav-modeller är skrämmande låg - inte bara Match-serien. En 33-34 fots crusier från runt 2005 hade 17 mm i botten (var med vid besiktningen). Men detta var inte vad trådksparen frågade efter.

En helt ovetenskaplig iakttagelse är att vi med vår tunga gamla båt inte har några större problem att segla jämt/bättre än lika stora Bav även i lättvind. Nu haltar dock alltid sådana jämförelser eftersom man inte har uppgifter exakt satt segelyta m.m.

Har inte lagt märke till att Bav skulle kränga mer än andra liknande båtar. Jag har seglat Bav 37 under hårda förhållanden (strax under kulingvindar) på öppet hav och tyckte att båten var slutstyv vid ca 25-30 grader (båten var hårt revad och endast en flik på rullfocken var ute).

[Steen]

Lad os få tale om stabilitet och Bavaria - myten bör inte leva.

Enligt dom danska DH-certificering fins en "SV" på alla danska certifiseringer som fortäller om en båts stabilitet. Om en båt har et SV-tal på 70 eller mere, då anses den for "ustabil" mht. egen genopretning . (berákningsmetoden fins under DH §3.2 http://www.sejlsport.dk/graphics/ds/DSK ... DH2009.pdf) Men konklusionen är, at jo mindre SV tal jo mere stabil är båten. Her är nogra eksemplar:

Dehler 343: 61
Omega 30: 55
X 34: 51
Hanse 342: 50
Lotus: 45
Maxi 95: : 44
Grinde: 44
Bavaria 33: 43
Najad 360: 35

Det är tydligen at dom "underriggade" båter har "hög stabilitet" enligt DH-reglen. En Najad 360 är mycket stabil och mycket laaaaangsam for sin storlek

[Eilean]

Är det inte märkligt att man alltid, och då menar jag bokstavligen alltid kommer in på laminatjocklekar, bottenstockar och allmänna hållfasthetsfrågor när namnet 'Bavaria' kommer upp?

Angående Steens länk och stabilitetsdata så verkar dessa utgår från en nedkrängning till 90 grader och sedan utgå från det rätande momentet vid den vinkeln.
Vilket ger en indikation på båtens förmåga att bära segel men inte säger något om vad som händer i grov sjö där båten slås omkull av en brytande våg och skeendet är dynamiskt.
Moderna 'AWB' har generellt låga värden på AVS men uppvisar ofta ett högt rätande moment ner till ca 90 graders krängning och sämre därefter. Och Bav är bland de moderna båtrna som har lågt AVS.
Jag vet inte om jag tycker DH-s exempel belyser hela problematiken.

[s/y Elette]

jo jag har tittat på bavaria klubbens hemsida, men man va tvungen att vara medlem för att ställa en fråga.

är det normalt att reva en bavaria i 4-6m/s

missuppfatta mig inte nu, men jag är inte rädd för att det lutar, men jag vill ha en båt som känns trygg och inte är oförutsägbar

Anders

Vi äger en Bavaria 30 årsmodell 2006 och 4 m/s är definitivt inte en gräns för revning. Typiskt, vid familjesegling, så börjar vi fundera på att reva vid 6 m/s. Ifall jag seglar ensam, eller tillsammans med kompisar så skall det nog blåsa 7-8 m/s innan vi revar. Borde kanske också konstatera att vi har standardseglen från varvet. Troligtvis med bättre segel så ligger revningströskeln högre. Är själv från Finland, där finskspråkiga båttidningen "VENE" har ett ganska så rigoröst testprogram för segelbåtar som testseglas, Bavariorna har klarat sig mycket bra i deras stabilitetstest och uträkningar av revtrösklar, mest tack vare sina små segelytor och breda vattenlinjer.

Som fysiker så kan jag konstatera att den breda vattenlinjen är i det närmaste lika viktig för en modern segelbåts stabilitets
som kölvikten och hur djupt tyngdpunkten för kölen ligger. Detta ses mycket tydligt då man jämför nästan vilken modern konstruktion (kölvikten typ 20-25 % av totala massan) som helst mot en äldre (typ 70-tals) båt (kölvikten 40-50%).

[Anders S]

Som fysiker så kan jag konstatera att den breda vattenlinjen är i det närmaste lika viktig för en modern segelbåts stabilitets
som kölvikten och hur djupt tyngdpunkten för kölen ligger. Detta ses mycket tydligt då man jämför nästan vilken modern konstruktion (kölvikten typ 20-25 % av totala massan) som helst mot en äldre (typ 70-tals) båt (kölvikten 40-50%).

Det är alldeles riktigt. En liten knorr på detta är att konstruktörerna då ofta väljer att ge båtarna en ganska smal deplacementsvattenlinje för att minska våta ytan, medan en relativt liten krängning snabbt breddar vattenlinjen "i rätt riktning". Men innan skrovet tagit detta stöd mot vattnet kan ju båten kännas vek, dvs de 5-10 första graderna. De flesta (segel)båtar har sitt största RM relativt tidigt (30-40 grader) och DH-regelns 90-graderskrängning är till för att säkerställa att sk "flyvepapp"-båtar inte bara lever på sin bredd, utan har betryggande stabilitet kvar vid 90 grader.

Det går utmärkt att bygga självrätande båtar helt utan yttre köl, om man fördelar CD (deplacementscentrum) rätt i förhållande till CG (gravitationscentrum). En motorlivbåt, till exempel flyter på sin ruff, och kommer att rulla tillbaka därför att den är helt instabil i reverserat läge. Detta ordnar man relativt enkelt genom sträva efter noll formstabilitet i inverterat läge, en cirkelformad ruff är ett enkelt sådant sätt.

[Steen]

Til orientering.

Bavaria från model 36 til 49 deltok i ARC 2008 och alla gennomförte fint.
Resultater: Cruising Class A (20 båter) Bav # 12 och 17
Cruising Class B (19 båter) Bav # 2, 5 och 11
Cruising Class C (19 båter) Bav # 6 och 11
Cruising Class D (18 båter) Bav # 13
Cruising Class E (18 båter) Bav # 6, 14 och 18

etc etc etc
Om man ser på t.ex HR och Najad under ARC, då får besätningen på en HR/Najad absolut mere for pengene under ARC. Dom spänderer liten mere tid på sjöën enn konkurrenterne på en Bavaria och det är jo bra om man god om tid.

resultatet står en liten ögenblk

[cruisaren]

En modern båt kommer att ha för litet segel i 3-5 om den skall gå fint med samma segelsättning i 6-9. Alltså - vindkraftsskillnaden mellan 3 och 6 är 4 ggr, skillnaden mellan 3 och 9 är ca 10 ggr - bara så man vet...)

9
//Niklas S

[Eilean]

Re. Steen.
Vad säger siffrorna? Jo att en av världens största båttillverkare naturligtvis finns med i långseglarvärldens största 'länskappsegling' och placerat sig hyggligt. Inte så förvånande med tanke på båttypen. Och kikar man på resultaten litet närmare ser man också en övervikt av båtar med bra prestationer som är av liknande typ som Bav, exempelvis Beneteau.

Om seglingen också gått åt andra hållet, hur hade resultatet sett ut då? Kanske hade båtar mer lämpade för kryss på öppet hav placerat sig bättre?

Missförstå mig inte, jag är inte ute för att klanka ner på Bav, tvärtom. Men tycker att man skall sätta saker i litet mer i sitt rätta sammanhang.

[Anders S]

En modern båt kommer att ha för litet segel i 3-5 om den skall gå fint med samma segelsättning i 6-9. Alltså - vindkraftsskillnaden mellan 3 och 6 är 4 ggr, skillnaden mellan 3 och 9 är ca 10 ggr - bara så man vet...)

9
//Niklas S

Det felet såg du minsann, räknenisse där! Då får jag ju räkna om, rätt... Alltså: Vindens kraft är proportionell mot vindhastigheten i kvadrat. Vid 3 m/s innebär det värdet 3*3=9. Vid 6 m/s betyder det värdet 6*6=36. Så fyra var åtminstone rätt. Sedan är vindkraften vid 9 m/s 9*9=81, och detta dividerat med (3*3=9) blir (helt korrekt) 9, dvs kraften i vinden vid 9 m/s är 9 ggr mer än vid 3 m/s.

[Steen]

Eilean!

Det är jo hele konceptet med en cruiser. Inte at segla alt for mycket på kryss och då betyder det intet att båten seglar 40-45 grader til vinden och inte 35-40 grader !!
Jag vil bare präcisera, att en Bavaria är en bra cruiser til priset och som ochså klarer sig rimeligt på distansen.(nu var det så'n, at under ARC 2008 var der en stor distans vinden var imot och var liten unormal i forhold til normale år)

Hele tråden går på om det kan väre en bra idé at skifte en Maxi 95 med en t.ex Bavaria 33 och det kan väre et bra bytte tycker jag. En Maxi 95 er inte just en skarpseglar, man kan vel inte påstå att den är snyg heller, men en fin repräsentant for 70:tallet
är det, men en Bavaria 33 Cruiser är en bätre cruisingbåt med större komfort och jag tör ochså påstå högra kvalitet.

Och då kan vi alle drömme om den nya cruiserdrottning for båter under 40 fot: Najad Aphrodite 380

[Eilean]

Steen:
Då tror jag nog vi är ganska överens trots allt.

[Filip]

En modern båt kommer att ha för litet segel i 3-5 om den skall gå fint med samma segelsättning i 6-9. Alltså - vindkraftsskillnaden mellan 3 och 6 är 4 ggr, skillnaden mellan 3 och 9 är ca 10 ggr - bara så man vet...)

9
//Niklas S

Det felet såg du minsann, räknenisse där! Då får jag ju räkna om, rätt... Alltså: Vindens kraft är proportionell mot vindhastigheten. Vid 3 m/s innebär det värdet 3*3=9. Vid 6 m/s betyder det värdet 6*6=36. Så fyra var åtminstone rätt. Sedan är vindkraften vid 9 m/s 9*9=81, och detta dividerat med (3*3=9) blir (helt korrekt) 9, dvs kraften i vinden vid 9 m/s är 9 ggr mer än vid 3 m/s.

Du räknade rätt men skrev fel....kraften är propotionellt mot vindhastigheten i kvadrat

[Filip]

Har för mej att man kan få Bavaria (eller att vissa är) både Loyd godkända och Ocean A klassade......det borde väl borga för nån kvalitet?.....jag är i allafall stolt över mina skyltar o tror att det innebär att konstruktion, utrustning etc håller god standard