Hur kryssar olika båtar

[SWE54]

Det finns säkert, har båtar från 26 ft till 125 ft, enskrov och flerskrov..
Många vet jag inte ens vad det är för typ av båt.
Kan kolla lite och i så fall lägga ut dom här.

[ole]

Ja tack - det vore kul att titta iaf. även om det nog kan förekomma mätfel och annat.
Nya, gamla segel - slät, mindre slät botten - vem är det som seglar etc. etc.

[Anders S]

Nej, kryss innefattar litet mer än ren bidevindsegling, det är vi överens om. Men har det någon betydelse för diskussionen ovan, vilket ord man använder? Jag tror inte det.

Ur en synvinkel kan det ju vara viktigt därför att det finns en betydelseskillnad: En skarp seglare kan få en hög och bra bidevindshastighet, och det är i stort båtens och seglens förtjänst i så fall. Å andra sidan kan båten kryssa upp till ett märke i lovart, och om det skall gå mer eller mindre bra har ju också massor med skepparen och besättningens förmåga att göra.

Jag har haft nöjet att ofta se helt jämbördiga båtar seglas av mycket olika duktiga seglare, och en tidsskillnad på 50 % mellan bästa och sämsta båt efter första kryssen är inget ovanligt. (Det här är i jollar som är i stort sett identiska (men krävande rent tekniskt) men det visar min poäng - att folket ombord är mycket viktig på kryss)

[Tommy]

Så är det ju. Undanvind är mycket mer förlåtande..

På vår Ballad har vi bra och nya segel, och skotar och styr enlig boken Skulle nog placera oss bra på ett halvtonnarrace. Men lika fullt så är det ju så att bidevinden är lite seg i förhållande till nyare konstruktioner, så är det ju och inget att hänga läpp för. Jag är nöjd med att göra massor av knop och bra slagvinklar, dock får man vara ödmjuk och se att halvtonnarna ju aldrig kan tävla med nyare kryssbåtar.

[Mr Q]

Jag vill bara slänga in att få fart på undanvind är minst lika svårt. Jag undrar hur många skippers som jobbar med buken på stor- och försegel på undanvind.

Med hjälp av uthal/cunningham/skotning/skotpunkt/kick för storen och skotning/skotpunkt/fallspänning för genuan, samt häckstaget för bukning stor/förstagsspänning kan man avsevärt öka boatspeed även på undanvind.

Samt även om man tar hänsyn till båtens bästa vmg i sin styrning.

[SWE54]

här är 3 olika typer av båtar, Albin 79, J/80 och Seacart 30. Inte helt lika i storlek och Seacarten är ju dels 30 ft och dels tvåskrovsbåt men det visar ju lite på hur olika prestandan kan se ut på lite olika typer i alla fall.

Albin 79

J/80

Seacart 30

Det här kan också vara intressant att ha lite koll på:
http://www.sailingusa.info/true_wind_calculator.htm

Vi tar med en Mini 6.50 med..

Seacarten och Minin har mer fart på undanvinden än vad som syns här, alla hårdvindsdata är inte med.

[Brendan]

Så är det ju. Undanvind är mycket mer förlåtande..

På vår Ballad har vi bra och nya segel, och skotar och styr enlig boken Skulle nog placera oss bra på ett halvtonnarrace. Men lika fullt så är det ju så att bidevinden är lite seg i förhållande till nyare konstruktioner, så är det ju och inget att hänga läpp för. Jag är nöjd med att göra massor av knop och bra slagvinklar, dock får man vara ödmjuk och se att halvtonnarna ju aldrig kan tävla med nyare kryssbåtar.

Tommy, hur ska du ha det nu? Är du en skicklig och rutinerad seglare eller inte? Allteftersom tråden lider tycker jag det verkar som om du bara blir duktigare och duktigare. Det är naturligtvis meningslöst att diskutera frågan utan att ta upp verkliga fall. Du nämner inte vilka båtar du har kommit till korta mot när du har seglat bidevind och inte vilka båtar du har seglat om när du har seglat undanvind. Jag har inte heller givit några exempel, eftersom jag många gånger inte har lagt på minnet vad det har varit för båtar.

Men nog borde vi kunna vara överens om att moderna segelbåtar, kappseglare såväl som familjebåtar, är konstruerade för undanvind i första hand? En del av dem seglar bra även bidevind, men framför allt har undanvindsegenskaperna förbättrats på de 40 år vi talar om. Generellt sett har det skett en betydligt större förbättring av undanvindsegenskaperna än bidevindsegenskaperna under denna tid. Det är därför inte så konstigt att man med en halvtonnare numera nästan undantagslöst blir omseglad av de nya båtarna med samma eller högre LYS-tal. När det gäller bidevind i allmänhet och kryss i synnerhet, händer det mig däremot påfallande ofta att jag seglar både högre och fortare än båtar med betydligt högre LYS-tal. Jag tror inte att det i första hand har med min och min besättnings skicklighet att göra. Vilken annan medelmåtta som helst skulle klara det just av den anledningen att båten är en så fenomenalt god bidevindseglare.

Om det är som du skriver, att du med en Ballad gör bättre ifrån dig på undanvinden gentemot dagens båtar men misslyckas på bidevind/kryss, så är det sensationellt.

Eftersom du är så envis, måste man ju tro dig. Men ge gärna några exempel på vilka typer av båtar du har kappseglat med och i vilka vindregister. Du skriver att du seglar efter "boken". Själv seglar jag efter mitt eget huvud. Vilken bok seglar du efter?

[Brendan]

Nej, kryss innefattar litet mer än ren bidevindsegling, det är vi överens om. Men har det någon betydelse för diskussionen ovan, vilket ord man använder? Jag tror inte det.

Ur en synvinkel kan det ju vara viktigt därför att det finns en betydelseskillnad: En skarp seglare kan få en hög och bra bidevindshastighet, och det är i stort båtens och seglens förtjänst i så fall. Å andra sidan kan båten kryssa upp till ett märke i lovart, och om det skall gå mer eller mindre bra har ju också massor med skepparen och besättningens förmåga att göra.

Jag har haft nöjet att ofta se helt jämbördiga båtar seglas av mycket olika duktiga seglare, och en tidsskillnad på 50 % mellan bästa och sämsta båt efter första kryssen är inget ovanligt. (Det här är i jollar som är i stort sett identiska (men krävande rent tekniskt) men det visar min poäng - att folket ombord är mycket viktig på kryss)

Signaturen Besqua ställde frågan "hur kryssar dessa ofta ganska breda skapelser jämfört med tex en Linjett 35..." Eftersom han skriver "kryssar" och inte "seglar bidevind", så får man väl utgå ifrån att han vill ha svar på båda frågorna: 1) hur seglar de nya breda skapelserna bidevind? och 2) hur mycket mer svårhanterliga är dessa båtar i stagvändningarna?

Så jag hade kanske fel som renodlade begreppet och utgick från att det endast var båtarnas bidevindsegenskaper som efterfrågades.

[Peter_K]

Jag kan inte heller påminna mig att jag tampats med någon H-båt (LYS 1,07), så jag
vågar inte ha någon uppfattning om den. Skillnaden i LYS-tal kan bero på att H-båten är kortare och därmed chanslös när det brallar i. I lättare vindar
kanske den rentav är snabbare i hela registret. Vad vet jag.

H-båten har ett slankare, lättare skrov och en effektivare rigg, vilket kompenserar för den kortare vattenlinjen om man jämför med t ex Ballad som ju har samma LYS-tal (1,08). På öppet hav i hård vind är gissningsvis H-båten chanslös, det är inte mycket som spöar halvtonnarna där - speciellt inte den styva Balladen som kan har massor med segel uppe även i kraftigare vindar. Men i en skärgårdskryss är den svårslagen. Den har sina svagare sidor på slör (och även undanvind) där det smala skrovet inte på samma sätt bidrar till att skjuta ifrån på samma sätt som t ex en betydligt bredare Ballad.

[Brendan]

Jag kan inte heller påminna mig att jag tampats med någon H-båt (LYS 1,07), så jag
vågar inte ha någon uppfattning om den. Skillnaden i LYS-tal kan bero på att H-båten är kortare och därmed chanslös när det brallar i. I lättare vindar
kanske den rentav är snabbare i hela registret. Vad vet jag.

H-båten har ett slankare, lättare skrov och en effektivare rigg, vilket kompenserar för den kortare vattenlinjen om man jämför med t ex Ballad som ju har samma LYS-tal (1,08). På öppet hav i hård vind är gissningsvis H-båten chanslös, det är inte mycket som spöar halvtonnarna där - speciellt inte den styva Balladen som kan har massor med segel uppe även i kraftigare vindar. Men i en skärgårdskryss är den svårslagen. Den har sina svagare sidor på slör (och även undanvind) där det smala skrovet inte på samma sätt bidrar till att skjuta ifrån på samma sätt som t ex en betydligt bredare Ballad.

Intressant att se att H-båten nyligen fått sitt LYS-tal höjt från 1,07 till 1,08. Den har ju kappseglats på hög nivå under senare år, så det är följdriktigt.

På vad sätt är H-båtens rigg effektivare än Balladens?

Slör är en typ undanvind Peter K! Därmed inte sagt att all undanvind är slör. Undanvind seglar man när man har vinden akterligare än tvärs. Slör är allt mellan halv vind och läns.

Bredden är såvitt jag vet i alla mätregler en minusfaktor. Det gäller såväl bidevind som undanvind. Inte går halvtonnarna snabbare på undanvind på grund av sin IOR-bula. Tvärtom!

[barry]

här är 3 olika typer av båtar, Albin 79, J/80 och Seacart 30. Inte helt lika i storlek och Seacarten är ju dels 30 ft och dels tvåskrovsbåt men det visar ju lite på hur olika prestandan kan se ut på lite olika typer i alla fall.

...

Snygga polarer SWE54! För att återknyta till några tidiga inlägg i tråden, du har möjligen inte data liggande för någon/några långsmala skapelser? Typ Carrera, Smargad, Wasa 30, BB10m eller mer klassiska skutor typ S-30, Ylva, Passad, Lotus etc


edit. som ett litet eget inlägg i debatten är den gängse föreställningen att långsmalt per automatik innebär snabb segelbåt en personlig liten käpphäst. Meter för meter är ju huvuddelen av allt långsmalt bland det långsammaste man kan hitta. I många fall relativt prisvärda båtar, ja. I många fall väldigt vackra båtar, ja. I många fall båtar där man prioriterar och får rolig segling, absolut. Men snabbt i relation till längden, mycket mycket sällan.

[SWE54]

Det är nog värre med det tyvärr.

[Mr Q]

Re Barry, smalt är lättare än brett...

[ole]

Mini 650 ser ut att segla snabbt då.......liten som den är.... och relativt bred
Ur reglerna:
The length of the hull must not exceed 6,50 metres.
Maximum beam: 3 metres including mobile keel(s), rudders, daggerboard(s) and mobile mast(s).

Tittar nog mera senn - det har varit deckare här i nästan 3 timmar nu...och dags att sova.

[enfin]

Äntligen ett ämne som jag har erfarenhet nog att blanda mig i. Jag hade tidigare en Beason 31 (halvtonnare med alla dess för och nackdelar) och nu har jag en Hanse 341 (en äkta AWB).
Beason31:an seglade jag 4 säsonger och Hansen hittills 1 säsong så här gott folk kommer sanningen:

Brendan ger sig inte här och det ska han heller inte göra för han har helt rätt. Beason31 (lys 1,09) och andra halvtonnare är otroliga i bidevind både i lätt och frisk vind. Man kan åka ifrån allt möjligt men så fort det ska fallas av så blir det tvärtom. Båten ”stannar” och de andra (ickehalvtonnare) kommer glidande med deras allt mer störande stävskvalp. Slör där genuan skuggas av storen är såklart helt lönlöst.

Hansen har lys 1,21, skapligt hög rigg men också högt deplacement (ca 6 ton), självslående fock och andra cruisingtillbehör vilket gör att den är svår att lyssegla med. Speciellt på kryss!

På frisk kryss har jag gått jämnt med en topptrimmad Maxi 999 men åkte ifrån på öppnare vind. Arcona 355 har jag inte en mössa mot. I medvind hänger jag med det mesta rätt skapligt tycker jag. Wasa360 går vi jämnt med upp till slör, sedan sticker Wasan iväg lätt som en plätt.
Linjett 35 har vi också gått jämnt med i växlande medvind men jag är rätt säker på att den går bättre mot vinden.
Hansen är otroligt rymlig för sina 10,30 m och det får man nog tyvärr betala för på kryssen.

Kryss i mycket lätt vind är nästan omöjligt. Jag tror att avdriften vid fart <2 knop är stor. Det känns rätt ok, men när man ser plotterspåret vill man gråta. Här var Beason31 vassare och lättare att hålla fart på.

Ren, frisk kryss med Hansen kräver perfekta segel, överlappande fock på nya skenor, folk på relingen och mycket skicklig rorsman om ens det räcker för att segla upp till det höga lystalet.

Som cruisingbåt i denna storlek- och prisklass är Hanse 341 i mitt tycke helt oslagbar.