Felfritt laminat ser ut så här, hur ser då ett felaktigt ut?

Här kan man ställa alla typer av segelbåtsrelaterade frågor som inte passar i någon annan kategori
Skriv svar

Anser du det som visas i filmen vara ett felfritt laminat?

Ja, det är utan tvekan felfritt.
3
8%
Tveksamt, det går inte att avgöra genom att se filmen.
10
25%
Nej, det har delaminerat (eller aldrig varit laminerat).
27
68%
 
Antal röster: 40

Användarvisningsbild
coppertail
Platinamedlem
Inlägg: 187
Blev medlem: tis 17 mar 2009, 01:00
Ort: Norra roslagen och Mälaren

Re: Felfritt laminat ser ut så här, hur ser då ett felaktigt ut?

Inlägg av coppertail » lör 20 nov 2010, 12:02

Kjelle skrev:
coppertail skrev:
Ett bättre exempel är att stoppa i två pappmuggar i varandra, helst med lock på den översta.
Styrkan på muggarna höjs bara högst obetydligt om man limmar ihop dem.

Dellaminering behöver alltså inte vara ett fel av väsentlig betydelse. Precis som Orustvarven mfl, hävdar.
Om du limmar ihop de två muggarna så kommer du att märka skillnad!
Japp! Men det beror framförallt på var man limmar.
Det räcker med att limma den övre kanten på muggarna (där "däcket" möter skrovet) för att uppnå i stort sett samma hållbarhet.

Kjelle
Diamantmedlem
Inlägg: 522
Blev medlem: ons 21 feb 2007, 22:40

Re: Felfritt laminat ser ut så här, hur ser då ett felaktigt ut?

Inlägg av Kjelle » lör 20 nov 2010, 12:08

I makroskopiskt sett ja men om man betraktar buggling, dvs en lokal intryckning på muggens sida så märeker du skillnaden. Varken en mugg eller ett skrov är stelt. Dessutom skulle en förbindning vid däckskanten få ta upp mycket stora krafter om skrovet är i två delar.

Användarvisningsbild
coppertail
Platinamedlem
Inlägg: 187
Blev medlem: tis 17 mar 2009, 01:00
Ort: Norra roslagen och Mälaren

Re: Felfritt laminat ser ut så här, hur ser då ett felaktigt ut?

Inlägg av coppertail » lör 20 nov 2010, 12:27

Kjelle skrev:I makroskopiskt sett ja men om man betraktar buggling, dvs en lokal intryckning på muggens sida så märeker du skillnaden. Varken en mugg eller ett skrov är stelt. Dessutom skulle en förbindning vid däckskanten få ta upp mycket stora krafter om skrovet är i två delar.
Teoretiskt ja, men man måste ta med friktionen mellan delarna i beräkningen.
(som i denna konstruktion kan antas vara mycket stor)
Dessutom är det knappast frågan om två helt lösa halvor i varandra utan snarare lite fläckvisa dellamineringar.

För att återgå till trådens ämne så kan ingen film bevisa ett skvatt om båtens totala styrka.
Att det är fläckvisa fel på laminatet behöver man knappast betvivla.

Om man köper en tavla av en berömd konstnär lär man inte i efterhand kunna göra sig förmögen på att bevisa att ett penseldrag inte är perfekt utfört? Tavlan ser likadan ut på väggen oavsett.

Kjelle
Diamantmedlem
Inlägg: 522
Blev medlem: ons 21 feb 2007, 22:40

Re: Felfritt laminat ser ut så här, hur ser då ett felaktigt ut?

Inlägg av Kjelle » lör 20 nov 2010, 12:36

Friktionen måste tas med men så fort som den skjuvande kraften är större än friktionskraften så glider det. Sedan var det ju detta med friktionskoefficienten... Om vi får tro andra inlägg så är det vax i den glidande ytan - nästan som fett.

Edit: Om det glider i ytan så kommer det att ske ett friktionsarbete i ytan mellan de två lagren, dvs det sker en lokal värmeutveckling vilket medför att waxe smälter och friktionen minskar än mer.

Sedan: Om man går tillbaka till min pedagogiska demonstration med bågfilbladen. Ha boladen hopskruvade som från början men stoppa in en tändsticka mellan blade, böj men utan att stödja det inre bladet t ex med tummen. Då kommer det inre bladet att böjas inåt och gapet mellan de två bladen ökar - detta motsvarar exemplet om skrovdelarna endast är fästa viddäcket.

Användarvisningsbild
Seglaren
Diamantmedlem
Inlägg: 1251
Blev medlem: tis 16 maj 2006, 21:41
Ort: Eskilstuna
Kontakt:

Re: Felfritt laminat ser ut så här, hur ser då ett felaktigt ut?

Inlägg av Seglaren » lör 20 nov 2010, 15:12

coppertail skrev: För att återgå till trådens ämne så kan ingen film bevisa ett skvatt om båtens totala styrka.
Att det är fläckvisa fel på laminatet behöver man knappast betvivla.
Syftet med min frågeställning var just detta om det är delaminerat eller ej, jag anser att det är delaminerat. Och om det är så HR klassar sina båtar, men samma % yta delaminerat i skroven och de är klassade och godkända då är det ok. Men om hållfasthetsberäkningarna bygger på ett icke delaminerat skrov då är det ju helt galet.

Din jämförelse med en tavla och en konstnär haltar. Jag och alla här skulle nog var mycket nöjda med en HR även om det förekom viss delaminering i botten OM den var köpt somskådebröd och avsedd att ligga ex i en båtuppställningshall året om, då vore lite delamineringar här och där inget att diskutera. Men nu är båten såld som en oceanklassad fritidsbåt, det är viss skillnad.
Seglar "just nu" Granhill 33 & H-båt...

Kjelle
Diamantmedlem
Inlägg: 522
Blev medlem: ons 21 feb 2007, 22:40

Re: Felfritt laminat ser ut så här, hur ser då ett felaktigt ut?

Inlägg av Kjelle » lör 20 nov 2010, 15:57

Det bilderna visar är delaminering - det finns en spricka parallell med ytan som t o m har öppnat sig. Som snedseglaren skriver; om förekomsten av denna spricka är inberäknad vid dimensioneringen av skrovet och båten uppfyller uppgiven specifikation - då finns inget att invända. Men varför ska man bygga in sn spricka på detta sätt med risk för vatteninträngning, frostsprängning osv förutom att man inte använder materialets styrka fullt ut, dvs bygger ett onödigt tungt (och dyrt) skrov.

Minne
Platinamedlem
Inlägg: 125
Blev medlem: mån 20 sep 2010, 21:24

Re: Felfritt laminat ser ut så här, hur ser då ett felaktigt ut?

Inlägg av Minne » lör 20 nov 2010, 20:09

Tack Kjelle för dina inlägg.

Diskussionen om laminatets delaminering har vad jag tycker mig läsa vissa brister. Om en båts laminat har delaminerat i två eller flera lager så måste man beakta att båtens kvarvarande hållfasthet är helt beroende av hur förstyvningarna i båten kan uppta de krafter som finns i ett segelbåtsskrov. Och ännu värre: hur kan den kvarvarande inre skrovtjockleken ensamt uppta de laster som kommer till det kvarvarande laminatet som endast har 50 % kvar av den planerade laminattjockleken. Finns det någon här på forumet som ännu vill fara ut och segla över Atlanten med MiaMaria?

I fallet Mia Maria hade man först endast funnit delamineringarna på ca 4 mm. Dessa delamineringar gjorde att de längre in befintliga delamineringarna inte först hade kunnat upptäckas och därför upptäckte man de på ca 6 mm djup varande problemen först senare. Det att det finns både delaminering på 4 och 6 mm är inte något konstigt. Inte heller det att det ställvis kan finnas ställen med enbart delaminering på 4 eller 6mm djup är något konstigt. Laminatskikten och antalet mattor varierar på olika ställen på båten.

Det är konstigt att man på forumet försöker nedvärdera ultraljudmätningarnas betydelse. Om man tillåter ultraljudmätningar på atomkraftverksbyggen och godtar dem som bevis på felaktigheter så borde metoden med fog även kunna anses som tillräckligt tillförlitlig på något så enkelt som på skrovet och däcket av en fritidsbåt. Utan att metoden skall beskyllas för att var för fin eller vetenskaplig eller otillförlitlig.
Detsamma gäller dragprovsmätningar. De används dagligen i tusental på olika byggplatser, så även på t.ex. atomkraftverksbygget i Olkiluoto (nära Raumo, Finland). Metoderna är standardiserade och ingen advokat försöker där förklara mätningsresultaten som inte godtagbara. Lika lite skulle någon på en byggplats som t. ex. på atomkraftverksbygget eller vanligt kraftverksbygge påstå att ett prov (BN:s utborrade spolpumpspropp) som faller ut i två delar utan att man ens hinner utföra något dragprov skulle vara ett fullgott laminat. I stället skulle man direkt konstatera att eftersom vidhäftningen= 0 (noll) är det helt klart att det undersökta objektet är defekt.

Låt oss nu anta att skrovet är t.ex. 12 mm tjockt. Det har delaminerat på mitten av tjockleken vid 6mm. Bottenbalkarna, skotten och allt annat som laminerats fast i båtens skrov är alltså inte fästa mot 12 mm tjockt laminat utan endast mot 6mm tjockt laminat, d.v.s. mot "innerskrovet". Detta kommer att innebära att också dessa lamineringsfogar utsätter det tunna kvarvarande skrovlaminatet på 6mm för så stora krafter som vida överstiger materialets hållfasthet att hela haveriprocessen kommer att fortsätta tills båten till sist råkar ut för ett totalhaveri.

Minne
Senast redigerad av 1 Minne, redigerad totalt 0 gånger.

miss-stress
Trogen medlem
Inlägg: 14
Blev medlem: fre 22 okt 2010, 18:55

Re: Felfritt laminat ser ut så här, hur ser då ett felaktigt ut?

Inlägg av miss-stress » lör 20 nov 2010, 20:45

Kan man tillverka ett helt felfritt skrov, tillverkat genom handuppläggning som är helt fritt från delamineringar ?

Var går gränsen i procent skadad skrovyta för att döma ut detta som icke sjövärdigt och ej bör användas?

Minne
Platinamedlem
Inlägg: 125
Blev medlem: mån 20 sep 2010, 21:24

Re: Felfritt laminat ser ut så här, hur ser då ett felaktigt ut?

Inlägg av Minne » lör 20 nov 2010, 20:58

miss-stress skrev:Kan man tillverka ett helt felfritt skrov, tillverkat genom handuppläggning som är helt fritt från delamineringar ?

Var går gränsen i procent skadad skrovyta för att döma ut detta som icke sjövärdigt och ej bör användas?

Svar på din först fråga: JA. Delaminering skall inte och får inte förekomma i en väl tillverkad båt oberoende av om den är handupplagd eller vakuuminjicerad. En delaminering är alltid antingen förorsakad av en överbelastning t.ex. p.g.a. en grundstötning eller av ett tillverkningsfel (bindfel) som då kan få laminatet att delaminera redan långt före dess dimensionerade hållfasthet har uppnåtts.

Svar på din andra fråga: Det finns inga sådana procenter. Om båten inte uppfyller CE A Ocean direktiven som den har planerats för så måste den anses inte sjövärdig så vitt jag kan förstå.

Minne

Mr Q
Diamantmedlem
Inlägg: 1710
Blev medlem: sön 28 sep 2008, 15:26

-

Inlägg av Mr Q » lör 20 nov 2010, 21:08

-
Senast redigerad av 1 Mr Q, redigerad totalt 0 gånger.

miss-stress
Trogen medlem
Inlägg: 14
Blev medlem: fre 22 okt 2010, 18:55

Re: Felfritt laminat ser ut så här, hur ser då ett felaktigt ut?

Inlägg av miss-stress » lör 20 nov 2010, 21:25

Minne skrev:
miss-stress skrev:Kan man tillverka ett helt felfritt skrov, tillverkat genom handuppläggning som är helt fritt från delamineringar ?

Var går gränsen i procent skadad skrovyta för att döma ut detta som icke sjövärdigt och ej bör användas?

Svar på din först fråga: JA. Delaminering skall inte och får inte förekomma i en väl tillverkad båt oberoende av om den är handupplagd eller vakuuminjicerad. En delaminering är alltid antingen förorsakad av en överbelastning t.ex. p.g.a. en grundstötning eller av ett tillverkningsfel (bindfel) som då kan få laminatet att delaminera redan långt före dess dimensionerade hållfasthet har uppnåtts.

Svar på din andra fråga: Det finns inga sådana procenter. Om båten inte uppfyller CE A Ocean direktiven som den har planerats för så måste den anses inte sjövärdig så vitt jag kan förstå.

Minne
Hej Minne
Den info jag har från de som jobbar med detta hävdar att mindre delamineringar förekommer och är svåra att helt undvika (p.g.a. mänskliga faktorn).
Att det går att utföra helt felfria skrov kanske är möjligt i teorin men i praktiken tror jag inte att detta förkommer på alltför många skrov vid handuppläggning.
Hakar även på MR Q s fråga om yttre våld kan orsaka delaminering, ta Ericssonbåten i senaste VOR till exempel som ju höll på att sjunka då dom kryssat i höga vågor något dygn och fick söka nödhamn.

Kjelle
Diamantmedlem
Inlägg: 522
Blev medlem: ons 21 feb 2007, 22:40

Re: Felfritt laminat ser ut så här, hur ser då ett felaktigt ut?

Inlägg av Kjelle » lör 20 nov 2010, 21:26

Något förenklat kan man säga att styrkan (intill brott) beror på tjockleken i kub. Om, i ett 12 mm (homogent) laminat finns en spricka 4 mm in så har den resterande delen endast ca 30 % av den ursprungliga (avsedda) styrkan. Om sprickan ligger i mitten återstår 12% av styrkan. Sedan beror detta på om laminatet är homogent - det kan ha olika fördelning av väv, riktad väv, kolfiber osv.

bosseh
Diamantmedlem
Inlägg: 3076
Blev medlem: tor 15 nov 2007, 21:07
Ort: Skaraborg

Re: Felfritt laminat ser ut så här, hur ser då ett felaktigt ut?

Inlägg av bosseh » lör 20 nov 2010, 21:30

Har inte en sandwichkonstruktion vissa likheter med ett skrov där man har en partiell delaminering?

Användarvisningsbild
Seglaren
Diamantmedlem
Inlägg: 1251
Blev medlem: tis 16 maj 2006, 21:41
Ort: Eskilstuna
Kontakt:

Re: Felfritt laminat ser ut så här, hur ser då ett felaktigt ut?

Inlägg av Seglaren » lör 20 nov 2010, 21:36

Mr Q skrev:Minne du som kan detta med glasfiberbåtar, är det möjligt att det kan finnas andra orsaker till delaminering än tillverkningsfel? Såsom grundstötning eller hårdhänta hamringstester?

Om man t.ex. tog en hammare och drämde till allt vad man hade på skrovet och sen gjorde om det 300 gånger på olika ställen. Skulle det kunna ge denna effekt att ultraljudsmätaren ger utslag på 6 mm istället för 12mm?
Det kan jag svara på. Ta en slägga och dräm i allt vad du har och du får inte delamineringar med sprickor på ett djup ex 4 mm som sprider sig.

Knacka på en skiffersten och du kan säkert uppnå ungefär det du frågar är möjligt, att den skiktar sig. Men dra till med en hammare på en planka (alltså vanligt träd,det är ju uppbyggt av fibrer) och du skulle aldrig få en skiktning utan troligen krosskador, ungefär som om du drämmer till på en korrekt laminerad båtbotten.
Seglar "just nu" Granhill 33 & H-båt...

bosseh
Diamantmedlem
Inlägg: 3076
Blev medlem: tor 15 nov 2007, 21:07
Ort: Skaraborg

Re: Felfritt laminat ser ut så här, hur ser då ett felaktigt ut?

Inlägg av bosseh » lör 20 nov 2010, 21:51

Seglaren skrev: Det kan jag svara på. Ta en slägga och dräm i allt vad du har och du får inte delamineringar med sprickor på ett djup ex 4 mm som sprider sig.
Så delamineringar förekommer aldrig vid grundstötningar?

Skriv svar