Fenköl..?

[Tylö sun]

Var går gränsen mellan fen- och långköl? Pratar alla om samma sak?

Riktigt lång köl tycker jag att båtar som Colin Archer och exempelvis Fisher-motorseglarna har. Men Allegro-båtarna har ju en avfasad kölframkant upp mot stäven och är inte riktigt så konvexa. Fortfarande tycker jag att de är långkölade.

Därefter kommer typen Monsun/Rasmus/Vindö/Amigo, med lite underskurna förskepp, vilket ännu mer förstärker känslan av en separat köl i förhållande till skrovet. Men klockrent långkölade tycker jag.

Nästa steg är exempelvis de gamla godingarna Malö 40H och Najad 34, med samma költyp som förra kategorin, men med delat lateralplan. Jag tycker nog att de ska ses som långkölade.

Därefter har ju kölarna succesivt minskat på de två båtmärkena. Exempelvis Najad 343: lååång fenköl, Najad 360: lång fenköl och så vidare ner till dagens Najader som nog ingen tycker är långkölade.

Själv vet jag inte riktigt var gränsen går. Ska båtar som kan förtöjas stående på kölen med enbart spännbandsmetoden räknas som långkölade och de övriga inte? Ingjuten och utvändigt bultad är ju inte heller riktigt rätt skiljelinje. (Jämför Ballads ingjutna med Vagabondens påbultade.)

Ska man räkna något längd/djupförhållande? På något sätt gör ju även formen på det övriga undervattensskrovet sitt till för att förstärka känslan av långköl.
Det finns Dehler som har hyfsat långa och grunda vingkölar och de skulle jag nog inte se som långkölade. Det är liksom inte rätt typ av båt...

Mattias

[Tommy]

Lurig fråga, men det handlar nog om att
delat lateralplan = fenköl
helt lateralplan = långköl
Dvs om rodret inte sitter fristående eller med sin egen skädda framför, så är det långköl. I exemplen med Viggen så är den övre varianten långkölad, och den undre fenkölad.

Till Dirken, som med sitt allra första inlägg (välkommen!) hoppade in i diskussionen, så vill jag hälsa att det inte alls ser otroligt ut att det kan vara som han/hon säger, i fallet med det delade lateralplanet så har ju båten fortfarande en ganska lång köl, och en rejäl skädda. Totala längden från kölens framkant, till rodet är ju längre än i varianten med helt lateralplan. En ganska stor del av denna yta är ju täckt av köl/roder eftersom kölen knappast är speciellt spetsig. Alltså kan den mycket väl vara mer kursstabil, det faktum att rodret sitter längre bak kan också bidraga till känslan att den är mer kursstabil.

Hälsningar
Tommy

[friseglarn]

Jag hade en etap 21i med fasligt lång fenköl, eller snarare två fenkölar efter varandra med visst mellanrum o fin platt ballasttorped under. Kurstabil som få och mjuk i sjögång, gled åt sidan fint vid brottsjöar och hade annars bra grepp.

Jag gillar långa kölar, ringa djupgående, men ändå med vikten lågt och centrerat. Mjuka egenskaper ger det.

Saknar båten.

[Tylö sun]

delat lateralplan = fenköl
helt lateralplan = långköl

Hmm, i så fall skulle Malön alltså vara fenkölad:

På samma sätt som en Bruce Roberts 35:

och naturligtvis Balladen:

Nu är jag nog taskig mot Tommy med mitt exempel, som kanske är en extrem variant. Jag håller nog Malön för långkölad även om jag inte kan motivera det med tanke på bildsekvensen. Exempelvis är propellerplaceringen motsvarande den hos Balladen. Bruce-Robertsen har ju en mer klassisk inbyggd propeller trots kortare köl. (Bara för att föra in en annan vinkel på det...) Av erfarenhet vet jag dock att Malön uppvisar många egenskaper liknande båtar med helt lateralplan. Jag har emellertid inte seglat den första Malö 40:an med helt lateralplan så att jag kan jämföra. Däremot vet jag att den har lägre LYS, men det beror nog mest på att man har höjt riggen på Malö 40H.

Problemet är väl att det finns så stor variation inom båtbyggeri att det är svårt att dela in dem bara i långkölat och fenkölat, så länge man inte håller sig till att skilja mellan Colin Archer och VO70. Men det är ju också det som gör det möjligt för de flesta att hitta den båttyp de är intresserad av.

Mattias

[Anders S]

Var går gränsen mellan fen- och långköl? Pratar alla om samma sak?

Det gör man ju inte. Din taxonomi kan nog många tycka är vettig.
Jag tycker att man tar en titt, och så bestämmer man sig för det ena eller det andra.
Vi har ju rett ut rätt väl att det kan bli bra i alla fall, på litet olika sätt.

Men vet man hur underredet ser ut kanske man också vet hur tuff man törs vara när man jagar bästa platsen i viken

[Tommy]

Nu får vi införa en definition på taskig också... Iallafall känner jag mig inte allt för taskigt behandlad No problemos..
Jag försökte mig på en regel, som antagligen stämmer ganska bra i de allra flesta fall, men undantag finns det ju alltid. Det finns ju hur många märkliga undervattenskroppar som helst...

Balladen är i mitt tycke solklart fenkölad.
Bruce Roberts 35 också, iallafall i min värld. Inte är den långkölad?

Malön är lurig Den ser lite konstig ut... Ska vi säga långfenskölad?

//Tommy

[jason]

Om man förstorar bilden och tittar riktigt noga så ser man faktiskt ett akterligt sling också, både på styrbord och babord sidor. Det aktre ser ut som det går genom hålet för propellern.. (men bara Håkan kan veta säkert )

Ah, det var ju för väl

/j

[Mr Q]

Det som är intressant med bilden är att lyftet sker utan ram, men det kanske är bättre med tanke på kölkonstruktionen?
Jag har sett en IF-båt glida ur slinget en gång. Kan lova att gubbarna skrek för fulla halsar. Det var litet läskigt faktiskt.

[Tommy]

Om nu slinget går i hålet för propellern, hur går det då till när båten ska lyftas ur vattnet? Ingen höjdare att lägga aktre slinget under rodret, och att lägga det under den egentliga kölen måste vara för långt fram? Får man helt enkelt försöka peta det igenom hålet, under vattnet?

[toaen]

Jag har ju stort sett alltid haft lånkölade båtar. Bianca 27, Havsfidra, L32;a och nu senast en storfidra. Till och börja med ville jag alltid ta slingan genom uttaget för proppellern, men det ville aldrig de "kranförare" som lyfte båtarna, vare sig båten låg i vattnet eller stod på land. En slinga, som kortades något under fören och en slinga under kölen framför rodret. Ett provlyft för att se om båten hängde någon så när rätt samt ev justering av främre slinga. För min del har det aldrig hänt något otrevligt.

De flesta lyften har skett med gaffeltruck och under de lyften som skett med mobilkran eller kranbil har man använt ok. Mnga had dock lagt en säkring mellan slingorna för att den främre slingan inte skulle kunna glida frammåt.

tommy

[Mr Q]

Mnga had dock lagt en säkring mellan slingorna för att den främre slingan inte skulle kunna glida frammåt.

Det var också det vi gjorde efter glidningen med IF:en för att undvika ytterligare att främre slinget skulle fortsätta framåt över förstäven. Gubbar, båtklubbar och amatörlyfta båtar, kan bli en kul men fullständigt livsfarlig kombination.

[toaen]

Mnga had dock lagt en säkring mellan slingorna för att den främre slingan inte skulle kunna glida frammåt.

Det var också det vi gjorde efter glidningen med IF:en för att undvika ytterligare att främre slinget skulle fortsätta framåt över förstäven. Gubbar, båtklubbar och amatörlyfta båtar, kan bli en kul men fullständigt livsfarlig kombination.

Det är just därför det är så skönt att anlita yrkesmän som vet vad dom gör.

tommy

[Mr Q]

Det är just därför det är så skönt att anlita yrkesmän som vet vad dom gör.

Sch inte så högt, det finns folk här som får frossa när man nämner yrkesmän, men jag instämmer helt med ovan.

[Anders S]

Det är just därför det är så skönt att anlita yrkesmän som vet vad dom gör.

Problemet är ibland att skilja dem från de andra yrkesmännen.

När man lyfter båtar där stropparna inte ligger tryggt framför och bakom fenan måste man förstås alltid säkra stropparna mot glidning. Det är inte alla kranförare som kan förstå av sig själva hur båten ser ut under ytan, och alla båtägare förstår inte konceptet med en stropp som glider på en våtslemmig höstbotten.

Min egen lösning på detta är ett foto på båten. Det fotot visar kranföraren undervattensprofilen, och då brukar de veta precis.

[bosseh]

Min egen lösning på detta är ett foto på båten. Det fotot visar kranföraren undervattensprofilen, och då brukar de veta precis.

Jag har nästan alltid haft med bilden och det brukar uppskattas. Samt lyftmarkeringar på relingen.
Kranförare vill man gärna ha gott förhållande till!