Hakar på med en bifråga angående det här med zinkanoders hämmande
verkan på bottenfärgens utsöndring av kopparjoner, när det gäller pro-
pelleraxeln. Kunde det löna sig här att använda en giftfri bottenfärg och
tillsätta den en rejäl dos av den förbjudna tennoxiden? Ytan är ju så pass
liten att miljöskadeverkan måste bli minimal. Synpunkter?
Rudi
Hempels Mille Xtra
-
Herr Q
Det krävs mer än tributyltennföreningar för att färgen skall fungera och tennoxid kommer inte att hjälpa. Ifall du vill måla propeller och propelleraxel, använd Milles hårda västkustfärg (ordentligt med koppar), isolera motorn för undvikande av elektrolytisk korrosion och låt bli zinkanoden på propeller/axel. Men, har du läckströmmar ut i vattnet från något håll i båten eller från grannbåtarna i hamn tar du en risk, det måste sägas - håll koll!
Sedan kan man gärna tänka på att en LAGOM STOR anod kan vara precis rätt för att hålla jonvandrigen på precis den nivå som kan accepteras för att propellern skall hålla sig ren utan att förbrukas. Det innebär att en stor anod, nära propellern kan vara fel, medan en liten anod, nära stävlagret kan vara rätt. Anoder har begränsad räckvidd - det tänker man inte på alla gånger, så placeringen spelar också roll. Om en anod förbrukas till högst hälften mellan utbytena kan den anses vara korrekt dimensionerad. Placeringen vet man dock inget om via den tumregeln.
//HQ
Sedan kan man gärna tänka på att en LAGOM STOR anod kan vara precis rätt för att hålla jonvandrigen på precis den nivå som kan accepteras för att propellern skall hålla sig ren utan att förbrukas. Det innebär att en stor anod, nära propellern kan vara fel, medan en liten anod, nära stävlagret kan vara rätt. Anoder har begränsad räckvidd - det tänker man inte på alla gånger, så placeringen spelar också roll. Om en anod förbrukas till högst hälften mellan utbytena kan den anses vara korrekt dimensionerad. Placeringen vet man dock inget om via den tumregeln.
//HQ