And(likt) besättningstillägg...

[coppertail]

Fantastisk historia, bättre än alla dokusåpor.
Karma kommer att belöna dig.

Jag jobbar så att vi (eller gubbarna mina snarare) tvingas kliva iland på utskär, ofta inom fågelskyddsområden.
Fågelmammor är i regel helt otroligt plikttrogna. När vi skrämmer upp en ruvande fågel får någon, (den yngsta) offra sin mössa att lägga över äggen. Oftast räcker det.
Ibland när vi behöver kvarstanna lite längre, brukar mamman göra allt mindre cirklar, för att slutligen landa helt bredvid oss.
Då tar man bort mössan och när mamman ser att äggen/kycklingarna är kvar lägger hon sig ofelbart på boet.
När det förtroendet väl etablerats kan man göra nästan vadsomhelst runt boet.

[Anders S]

Fantastisk historia, bättre än alla dokusåpor.
Karma kommer att belöna dig.

Jag jobbar så att vi (eller gubbarna mina snarare) tvingas kliva iland på utskär, ofta inom fågelskyddsområden.
Fågelmammor är i regel helt otroligt plikttrogna. När vi skrämmer upp en ruvande fågel får någon, (den yngsta) offra sin mössa att lägga över äggen. Oftast räcker det.
Ibland när vi behöver kvarstanna lite längre, brukar mamman göra allt mindre cirklar, för att slutligen landa helt bredvid oss.
Då tar man bort mössan och när mamman ser att äggen/kycklingarna är kvar lägger hon sig ofelbart på boet.
När det förtroendet väl etablerats kan man göra nästan vadsomhelst runt boet.

Så sött! (Båda historierna).

Det hade jag inte trott skulle fungera, när man betänker råd om att inte klappa och trösta rådjurskid etc. Men fåglar har uppenbarligen inte den diskrimineringen, att äggen är körda därför att de luktar skepparmössa.

[millgard]

...inte heller rådjur, för övrigt. Det är snarare välmenande "skepparhistorier" i pedagogiskt syfte att få barn att låta bli söta djur i naturen.

[jason]

I vår lade en strandskata sitt bo innanför ramen på en grannes båtställning på landplatsen. Väldigt oskyddat både för anfall av måsar men också för förbipasserande bilar och människor; den aktuella båtplatsen låg i ett trevägskors. Det var inte ofta de ruvande tyckte det för farligt för att ligga kvar på äggen.

/j

[richardk]

Kan meddela att minst en unge har tittat fram idag! Svårt att få syn på den dock, Mamma And ser till att den håller sig väl dold längst in i stuvfack och helst under hennes fjädrar. Hörs en hel del pip inifrån facket så kanske är något mer ägg som kläckts. Får se hur lång tid det tar innan övriga ägg också kläckts. Mamma And har ändrat attityd lite grann, kommer man för nära nu fräser hon och markerar tydligt att hon vill ha lite avstånd till omgivningen. Durken lagd som andgång från toft till sittbrunnssarg så att ungarna ska kunna lämna sitbrunnen den vägen.
Normalt brukar jag alltid segla ut båten till landet till midsommar men i år får det vänta några dar (om de inte lämnat boet imorgon bitti)

[sator]

Kul och spännande!
Glöm inte fler bilder om möjligt!

Igen, hedersamt agerande från din sida!

[Segelbo]

Härligt!
Det finns hopp för mänskligheten. Tack för att du delar med dig av den här lilla historien!

[S-B A-son]

Kan bara hålla med föregående talare, Segelbo, men komplettera med att ALLA historier i denna fina tråd är värda ett eller flera fina erkännanden.

Nu är alla fågelungar från mina hemma-holkar ute och flyger, hoppas att detsamma snart gäller änderna i stuvfacket!

mvh Sven-Barry

[richardk]

Var nere och besökte båten nu på morgonen och kunde konstatera att boet nu är tomt. Bara hålla tummarna att allt gått bra för Mamma And och hennes ungar! Spanade runt omkring båten och i viken för att se om man kunde få en skymt av familjen men ingen and i sikte så tyvärr inga bilder. Skönt att kunna använda båten lite mer som man själv vill men känns ändå lite trist att de gett sig av, var en väldigt trevlig bekantskap och en kul upplevelse!

[Anders S]

Var nere och besökte båten nu på morgonen och kunde konstatera att boet nu är tomt. Bara hålla tummarna att allt gått bra för Mamma And och hennes ungar! Spanade runt omkring båten och i viken för att se om man kunde få en skymt av familjen men ingen and i sikte så tyvärr inga bilder. Skönt att kunna använda båten lite mer som man själv vill men känns ändå lite trist att de gett sig av, var en väldigt trevlig bekantskap och en kul upplevelse!

Som luttrad observatör av naturlens ibland grymma sida så torde din rapports avsaknad av lösa fjädrar, dun och inga tecken på allmänt slagsmål vara goda tecken. Sedan hittar du inte dunungarna och mamman helt nära boet (dvs din båt), för änderna söker sig snabbt till bättre jaktmarker (dvs, sämre för måsen och bättre för dem). Sanslöst trevlig historia, allt som allt.

(Kanske kan mamma And läsa, och går det en kabel i viken, finns där en förbudsskylt - ej Ank-ring )

Hälsningar, And-ers S.