300 segelbåtar i test

[Kjelle]

... Men bly är fortfarande tyngre än järn, det kan man ju utan vidare fastslå och ur den synvinkeln är det ju fortfarande "bättre".

Kort fråga: Vilket är tyngst: 1kg järn eller 1 kg bly?

Ang Seawolfs bilder; den båten ger ju intrycket av att ha varit strandad (med tanke på hur rodret ser ut). Vet du något om vad somhänt?

[Anders S]

... Men bly är fortfarande tyngre än järn, det kan man ju utan vidare fastslå och ur den synvinkeln är det ju fortfarande "bättre".

Kort fråga: Vilket är tyngst: 1kg järn eller 1 kg bly?

En blytung fråga, med ett gjutet svar...
I vattnet eller på land ?

[Kjelle]

En blytung fråga, med ett gjutet svar...
I vattnet eller på land ?

Vi kan börja på land för att inte komplicera saker och ting. Blir det någon skillnad i vatten?

[Seawolf]

Ang Seawolfs bilder; den båten ger ju intrycket av att ha varit strandad (med tanke på hur rodret ser ut). Vet du något om vad somhänt?

Nej, jag såg bara resultatet. Orsaken till att visa bilderna etc. är att öka förståelsen för att de moderna utformningarna av bultade bulbkölar på flatbottnade skrov har sina sidor vad gäller hållfasthet. Och att om man gör två kölar med lika vikt (i vatten) så kan den av järn utformas med en tunnare kölfena närmast skrovet, vilket är bra, och hela järnkölfenen kan väga mindre än en sån av bly (vid tillräcklig hållfasthet), vilket också är bra. Att bulben av järn då blir större till formatet är dåligt, men straffar strömningsmotståndet väldigt lite. Att järnbulben behöver ha större massa för samma rätande moment är också dåligt. Så det hela är ett slags optimeringsproblem som inte har ett enkelt svar.

Själv skulle jag alltid välja en blyköl om jag kunde för att slippa rostgenomslag på den fina yta som jag vill ha....

[Kjelle]

.

Själv skulle jag alltid välja en blyköl om jag kunde för att slippa rostgenomslag på den fina yta som jag vill ha....

Förstår precis vad du menar. Slipade kölen ren efter att ha tröttnat på alla röstgenomslag. Ett riktigt skitjobb.

[Anders S]

En blytung fråga, med ett gjutet svar...
I vattnet eller på land ?

Vi kan börja på land för att inte komplicera saker och ting. Blir det någon skillnad i vatten?

Jo, vi börjar där. Då är en järnkropp med vikten ett kilo lika tung som en blykropp med vikten ett kilo (eller hyfsat nära, den undanträngda luftmassan har en obetydlig inverkan). Detta visas enkelt med en Newtonmeter, dvs en fjädervåg. Vi kan också bevisa viktskillnaden i vatten via en balansvåg, vi jämkar helt enkelt tills den hänger i balans på land. Sedan sänker vi ner det hela i vattnet. Då ger det sig vilken klump som väger mest i vatten. (Det är blyet, föga överraskande). Massan däremot, är ju densamma för båda klumparna.

Gott Nytt År, förresten. Må era kölar alltid ha laminärt flöde och era roder löpa lätt...

[Kjelle]

Jo, vi börjar där. Då är en järnkropp med vikten ett kilo lika tung som en blykropp med vikten ett kilo (eller hyfsat nära, den undanträngda luftmassan har en obetydlig inverkan). Detta visas enkelt med en Newtonmeter, dvs en fjädervåg. Vi kan också bevisa viktskillnaden i vatten via en balansvåg, vi jämkar helt enkelt tills den hänger i balans på land. Sedan sänker vi ner det hela i vattnet. Då ger det sig vilken klump som väger mest i vatten. (Det är blyet, föga överraskande). Massan däremot, är ju densamma för båda klumparna.

Gott Nytt År, förresten. Må era kölar alltid ha laminärt flöde och era roder löpa lätt...

Håller inte med. Tyngden av ett kg bly eller järn är densamma. Den apparenta tyngden här kroppen (bly eller järn) är nedsänkt i ett medium beror beror på den uppåtriktade kraft som orsakas av det omgivande mediet och har alltså inget med kroppens egen tyngd att göra men beror på dess volym. Om man däremot betraktar den resulterande kraft som verkar på kroppen nedsänkt i mediet blir det som du skriver.

[Peter_K]

Är du inte inne på hårklyverier nu Kjelle?
Har detta verkligen någon betydelse för ursprungsfrågan?

[Kjelle]

Är du inte inne på hårklyverier nu Kjelle?
Har detta verkligen någon betydelse för ursprungsfrågan?

Kan tyckas så men om man fullföjer Anders S resonemang kommer man till att en båt inte har någon tyngd när den är i vattnet men väl på land. Om vi går till skolboken så säger Archimedes princip att det undanrängda vattnet skapar en lyftkraft, som för en flytande båt, är lika stor som båtens tyngd. Båtens tyngd (inklusive köl) är endast beroende på båtens massa och den tyngdacceleration (="g") som gäller för platsen där båten är.

[Digiloo]

[Inlägg borttaget av webmaster Anders L då det inte handlade om ämnet].

[Ulf.Ason]

[Inlägg borttaget av webmaster Anders L då det var svar på ett inlägg som inte finns kvar längre pga att det inte höll sig till ämnet]

[Digiloo]

[Inlägg borttaget av webmaster Anders L då det var svar på ett inlägg som inte finns kvar längre pga att det inte höll sig till ämnet]

[Anders S]

Är du inte inne på hårklyverier nu Kjelle?
Har detta verkligen någon betydelse för ursprungsfrågan?

Kan tyckas så men om man fullföjer Anders S resonemang kommer man till att en båt inte har någon tyngd när den är i vattnet men väl på land. Om vi går till skolboken så säger Archimedes princip att det undanrängda vattnet skapar en lyftkraft, som för en flytande båt, är lika stor som båtens tyngd. Båtens tyngd (inklusive köl) är endast beroende på båtens massa och den tyngdacceleration (="g") som gäller för platsen där båten är.

Poängen är att hantera skillnaden mellan ett tätare material när det används som motvikt i en båtköl. Om man bortser från deplacement och täthet (volymfrågan) är det ingen skillnad på "ett kilo bly" eller "ett kilo balsa" men det är bara ett av de materialen som fungerar som barlast i en båt. Jag utgår förstås att vi fortfarande diskuterar bly vs järn i segelbåtskölar?

[Kjelle]

Poängen är att hantera skillnaden mellan ett tätare material när det används som motvikt i en båtköl. Om man bortser från deplacement och täthet (volymfrågan) är det ingen skillnad på "ett kilo bly" eller "ett kilo balsa" men det är bara ett av de materialen som fungerar som barlast i en båt. Jag utgår förstås att vi fortfarande diskuterar bly vs järn i segelbåtskölar?

Jag ville bara föra fram att det är en viktig betydelseskillnad mellan begreppen tyngd (kraft orsakad av gravitationen) och kraft, och i detta fall, den nettokraft som påverkar dels kölar dels hela båtar.

[Anders S]

Det förstår jag. Men hur menar du att det påverkar sakfrågan om bly vs andra material i kölar? En vinkel är ju i så fall att man kan få samma rätande moment med mindre tyngd med blykölen, och då innebär den mindre massan andra fördelar, särskilt avseende acceleration. Empiriskt vet vi att "totalt lättare är totalt snabbare".