Ankarpatent till salu

[Eilean]

Efter vad som skrivits i den här tråden och på andra ställen på nätet så verkar det som om Delta är ett ankare som är omtyckt och greppar bra på de flesta bottnar varför jag överväger att skaffa mig ett sådant.
Lite synd bara att storlekarna skiljer sig från det fuskbruce på 7,5 kg jag har nu. Delta finns i 6 och 10 kg.
Hur stor är arean på 6 kg Delta jämfört med 7,5 kg bruce?
Jag vill ju inte att Deltas fördelar när det gäller att gräva ned sig förloras i lägre hållkraft jämfört med ett något större/tyngre Bruce.
Vinner Delta i bägge avseenden?
Jag ligger oftast förtöjd mot klippa och någon gång i bland på svaj. 2 meter kätting och ca 2 ton båt.

Ja, Delta har avsevärt större area sett ur dragriktningen än Bruce. Kombinerat med större vilja att gräva ner sig får man nog anta att ett 6kg Delta klår ett större fulbruce.

[Anders S]

Skillnaden mellan 6 och 7.5 kg är trots allt 20 %. Det kan gott tänkas att Delta fungerar såpass mycket bättre att det ändå blir effektivare. men gäller det ett Fulbrus så jämför också nominella och verkliga vikten. Det är ofta som man ser en siffra, men i verkligheten väger ankaret annorlunda. Kanske skillnaden till Delta inte är så stor? Det kan gå endera vägen, skall sägas, men troligast är att Fulbruse väger mindre än han skall.

[eriksbo1]

Behöver ett nytt ankare och har länge haft siktet inställt på ett 7,5 kg rostfritt falsk-Bruce, men de många berömmen för Delta fick mig att tänka om. Tyvärr är Delta nästan dubbelt så dyrt här "på kontinenten" som i Hjertmans julrea, så därför får man ju avvakta. Kanske det dyker upp billigare ful-deltor vad det lider.

En fråga: vad ska man tro om lättmetallankarena? Det finns här en Danforth-liknande konstruktion som heter Foblight. 3,9 kg modellen uppges kunna gå för båtar upp till 4,5 ton. Priset är i samma klass som för rf-brucekopian eller ett 10 kg Delta - 180 euro. Med åren har ryggen börjat protestera allt häftigare vid ankringsmanövrarna och ett lättare ankare vore en välsignelse. Men finns det svagheter med dessa lättviktare? Vågar man sig på ett sådant?

[Jaramaz]

Rostfria ankare ser fina ut, kostar mycket, och är något lättare att rengöra än galvade. Delta finns också i rf - men priserna är hisnande.

Har du provat med ett telefonsamtal / email till Hjertmans? De brukar vara flexibla och kunna fixa det mesta. Jag tycker mig ha sett att priserna på Delta gått ner lite även i affärer i tex UK, även om Hjertmans erbjudande är sällsynt fint. (€180 kostar väl inte ett 10 kg Delta hos Hjertmans?).

Lättmetallankare ... låter som det fina flygande ankaret, vilket man skulle kasta ut efter det man lagt till, och så skulle det liksom flyga / studsa långt bak och där skaffa ett superbra grepp i botten.
Ankare behöver ofta en viss tyngd för att kunna gräva ner sig. Därför låter inte lättmetallankare som en bra grej.

Danforth var populära här i Sverige för ca 20 år sedan. Lättare än stockankarna, och när de väl grävde ner sig (om ...!) så kunde de ha ett bra grepp så länge som dragriktingen var konstant.
Sedan kom Bruce som var bättre.
Det är nog relativt få som idag håller fast (!) vid sina Danforth.

Det beror på var man seglar - men jag hade aldrig valt ett Danforth-liknande ankare i lättmetall.

10 kg Delta klarar du, även med dålig / trött rygg. Det går att fixa med fiffiga lösningar av olika slag, antingen använda skotwinschar eller ha ett separat ankarspel (allt detta har diskuterats omfattande här på forumet). Olika typer av block och armar som leder antartåten kan också användas.

/J

[friseglarn]

Jag har inte prövat foblight men fortress är jag väl bekant med och båda är ju "platta" ankare och liknar därför varandra lite. I test i fransk tidning var foblight sämre än fortress och mer "oförutsebar". Fortress tycker jag har problem med tång och vill inte "sätta sig" igen efter att ha brutits loss vid vindskifte... Därför har jag "spade" numera som gör "segt motstånd" och aldrig bryts loss alternativt alltid sätter sig så snabbt att det ej märks att det varit loss. Fortress kan med fördel användas som t ex häckankare i sand/gyttja när jag har lina i land eller när man har två ankare åt var sitt håll i sund där strömmen ändras o dragriktningen inte ändras runt hela "klockan" (t ex i svendborgsund i danmark).

http://www.ybw.com/forums/showflat.php/ ... n/1580553/

Sammanställning av "holding power" under samma förhållanden beträffande "lätta" ankare, enl uppg är det från franska segeltidn "voile":

LIGHT ANCHORS
Fortress FX23 6.8kg : 1100kg on heavy sand but thereafter would not reset. Still, their recommended light anchor for fair weather mooring. 272€ - 390€ depending on ability to adjust settings.
Spade Alu 4.5kg : 1000kg drags thereafter slowly but uniformly 353€
Foblight 7.6kg : held to 600kg then sudden break-out. 285€

Tyngre ankare:

PLOUGH ANCHORS
Spade Océane 15 kg : 1100kg holding at 6:1 275€ (French retail price with VAT @ 19.6%)
Plastimo Kobra 16kg : 1000kg at 6:1 153€
Wasi 15kg : 1200kg at both 3:1 and 6:1 540€ Scandinavian - good for tight anchorages.
MPI Brake 16kg : 800kg at 3:1 and 2200kg at 6:1 (same result after 180° shift) 375€ (Their recommendation)
Fobrock 16kg : 3:1 doesn't hold 6:1 1200kg 239€
Delta 10kg : 500kg 280€

[eriksbo1]

Tänkte mig ursprungligen ett 7,5 kg ful-bruce i "Edelstahl" från tyska SVB i Bremen, som ligger "på hemvägen". (tråkigt nog stängt nu kring julen då man har sina vägar förbi). Pris 139,90 euro för ett rf-ankare, inte så blodigt.

Söker alltså ett akterankare för en fyratons båt. Har ett CQR i fören - femton-sexton kilo inkl. kätting. Brukar bli j-ä-ä-ä-vligt segt de sista metrarna! Därför ville jag ha ett lättare ankare i aktern. Vid behov kan man ju sedan i värsta fall skifta.

Men jag har dubier betr lättmetallankarena. Lite flugvikt över det hela. SVB har ett 2,8 kg (!) ankare avsett för båtar upp till 10 m. Bulldog heter det, pris 139,90 euro. Man skryter väldeligen med det: US Navy har testat minsann, "extremer Haltekraft" osv, osv. Danforth är förebilden för det också. Själv har jag bara bra erfarenheter av modellen i en IF-båt för många år sedan. Men grisigt var det, en riktig dymagnet.

Tycker nog ankaret borde ha en viss vikt för att hålla. Men det är kanske bara lekmannavåpighet.

[Anders S]

Jag tror att man (litet förenklat) kan se det så här: Höga värden på hållkraft beror huvudsakligen på utformningen av ankaret och hur mycket yta det visar upp i dragriktningen. Förmågan att fästa i botten beror på vikten och utformningen. Här gäller det att få igång och bibehålla nedskärningen i botten då draget blir allt större. Aluminiumankare kan naturligtvis få mer yta/vikt än stålankare, och det kan ju vara bra i vissa bottnar. Styrka är vanligen inget problem.

I båda fallen (lätt vs tungt) finns det en del förutsättningar som måste uppfyllas avseende dragriktning, draghastighet med mera, men det behöver vi inte gå in på. Men det är lätt att inse att ett ankare som ligger helt still inte går ner i botten förrän efter lång tid, och att alltför hög släphastighet kan medföra att ankaret studsar runt och aldrig får tid att sätta i spetsen. Samma närmast intuitiva förståelse gäller ankartågets längd - längre är vanligen bättre, även om det i teorin finns en optimal vinkel för flyna. Just Fortress har inställbara vinklar för att fungera bättre i mycket lösa bottnar. Jag har haft ett Fortressankare på några kilo (3?) som akterankare. Det var mycket lätt och behagligt, och när det satt, så satt det bra, men problemet var vanligen att få fäste. Det var mer än en gång som man fick diskret backa ut igen och ta nytt tag. Så kan man ju inte ha det...

Det ligger också i sakens natur att hela poängen med "lätt vikt" förloras om man måste kompensera med tung ankarkätting. Det är mer effektivt att ha all tyngden i ankaret, om det handlar om att optimera hållkraft och bitförmåga. Kättingen har andra fördelar, och den hjälper också till att hålla ner läggen, men då talar vi inte längre "lätt".

Som någon annnan uttryckte det "det finns inga strykfria skjortor" - tyngd är allmänt bra när det gäller ankare.

[Eilean]

Skillnaden mellan 6 och 7.5 kg är trots allt 20 %. Det kan gott tänkas att Delta fungerar såpass mycket bättre att det ändå blir effektivare. men gäller det ett Fulbrus så jämför också nominella och verkliga vikten. Det är ofta som man ser en siffra, men i verkligheten väger ankaret annorlunda. Kanske skillnaden till Delta inte är så stor? Det kan gå endera vägen, skall sägas, men troligast är att Fulbruse väger mindre än han skall.

Glöm inte att vikten inte har något med hållfastheten att göra. Där kommer arean in i bilden. Vikten påverkar egentligen bara viljan att gräva ner sig, med hjälp av geometrin. Är ankaret bristfälligt balanserat ger inte hög vikt automatiskt ett ankare som villigt gräver ner sig.

Kika i "dragriktningen" så ett Bruce, resp. Delta så ser man tydligt skillnaden i area.

[Eilean]

Ja, jag kan bara instämma med skeptikerna av s.k. lättviktsankaren. Om man alltid ankrar på de mjuka bottnar dessa ankaren är utvecklade för är det en sak.
Men som allroundankaren är de inte bra, de klarar helt enkelt inte att börja gräva ner sig och kasar över bottnen. Och då hjälper inga tester som visar på enorm hållfasthet när det är nedgrävt.

Har man problem med ryggen eller inte orkar lyfta är tyvärr ett ankarspel den enda vägen att gå.

Det finns inga gratisluncher...

[Anders S]

Kika i "dragriktningen" så ett Bruce, resp. Delta så ser man tydligt skillnaden i area.

Resonemanget är principiellt alldeles riktigt, men man kan då inte bortse från att att ankarets attityd (vilken vinkel det vill ställa sig i) i dragriktningen också är betydelsefull. Man kan inte enbart titta på frontyta i läggens riktning, utan man måste också räkna på anfallsvinkeln (eller vad man skall kalla det). Läggens utformning (på både Bruce och Delta, Spade, Rocna etc) visar detta tydligt, draget är avsett att komma i en viss vinkel till läggen, och inte (som man kanske skulle kunna tro) i läggens förlängning. Man kan notera vad gäller Spade att läggen är mycket stabilt utförd för att hålla för avsevärda krafter.

Gå gärna tillbaka till den tidigare länken om oljeplattformsankare; där ser man hur ankaret dras ner i botten till stort djup med en "flack" vinkel på flyna ("plattan"), sedan belastas ankaret så en brytbult sprängs, och dragkraften kan därefter appliceras så att plattan ger maximalt motstånd. De här ankarena kan sedan inte dras loss med kraft, utan läggen viks bakåt och ankaret backas loss. För att veta att ankaret gått ner har man telemetri på ankaret, som avslöjar bottenbeskaffenheten, gånglängd i botten, motstånd etc och man vet med säkerhet att ankaret sitter. Poängen är att det läge där ankaret "skär" bäst är en annan än den vinkel där ankaret "håller" bäst. Vi får naturligtvis nöja oss med en kompromiss

Men ett ankare som inte skär ner stabilt kan aldrig få någon hållkraft att tala om. Det brukar alltid vara påtagligt i alla tester. Just Bruce (det har Peter Bruce förklarat om och om igen) är t ex helt beroende av att formen på vingar och lägg är alldeles rätt, annars "snedskär" ankaret och då kommer det upp igen (om det ens skär ner). Utformningen av Delta är lika kritisk - att göra en välfungerande "Deltakopia" eller för den delen en "CQR-kopia" är heller inte alldeles enkelt. Såvitt jag vet finns heller inga Fuldelta.

[Eilean]

[....utan man måste också räkna på anfallsvinkeln (eller vad man skall kalla det)...

Självklart. Man brukar räkna med en vinkel på max 10 grader för gynnsam hållfasthet. Annars hade man ju ett oändligt långt ankartåg.

YM gjorde några prov för några år sedan där man jämförde många ankaren bl. a Bruce med Delta och hur hållfastheten påverkades vid olika tåglängder.
Där mätte man även ankararean vid den vinkeln ankaret självt antog under ett drag helt parallellt med botten, alltså den för ankaret gynnsammaste vinkeln med ett extremt långt ankartåg i förhållande till djupet. (infinite scope)
Nu var inte ankarna identiskt stora, men siffrorna talar nog för sig själva ändå: Bruce 5 kg 300 kvadratcm. Delta 5,7 kg 620 kvadratcm. Och denna area minskar alltså när ankartågets längd minskar och läggen får en lyftande kraft, vilket resultaten nedan visar:

Om hållfastheten var 100% vid 0 graders drag (helt parallellt med botten)
så sjönk det till 70% för Bruce och 80 % för Delta vid 5 ggr djupet, motsvarande ca 11 graders dragvinkel.
Vid 3 ggr djupet, motsvarande 20 grader, hade Bruce endast 45% kvar och Delta 60%.

Intressant var också vid dessa prov, att orginal Danforth var det ankaret som uppvisade minst hållfasthetssänking vid kortare tåg, 90 % vid 5 ggr djupet och hela 80 % vid 3 ggr.
Men som testaren skrev - detta gäller bara när ankaret väl grävt ner sig, vilket man hade stora problem med att får det att göra!

[Anders S]

... Bruce 5 kg 300 kvadratcm. Delta 5,7 kg 620 kvadratcm...

Det är en signifikant skillnad, utan tvekan. Motsvarades den av en fördubbling i hållkraften också?

För i så fall skall jag genast köpa ett 20kg Delta! Stämmer antagandet att hållkraften är proportionell mot "frontytan" får jag en 266-% ökning av hållkraften, om allt annat är lika. Det är det sällan, men ändå...

[Jaramaz]

... var det någon som i denna tråd hävdade att det finns sk undersökningar som stödjer varje tes / ankartyp?


/J

[Eilean]

... var det någon som i denna tråd hävdade att det finns sk undersökningar som stödjer varje tes / ankartyp?


/J

Jodå. Nog var det "någon".

Att testa ankaren kan vara farligt - resultatet kan variera beroende på vilka bottnar testet utförs. Eller hur testet utförs, vilka förutsättningar ger man exempelvis respektive ankare att gräva ner sig. Eller utförs testet på land, vilket inte säger ett dugg? Och kollar man med dykare att ankarna har samma förutsättningar genom att hamna på identisk bottnar osv. Eller drar man medelvärden av flera serier?
Tyvärr brukar även ambitiösa test inte säga så mycket mer än att ankare Y utmärkte sig just på den platsen under de givna förutsättningarna (kätting eller lina, kombinationer av kätting/lina, rakt kontinuerligt drag, snett dynamiskt drag osv...) Ofta har ankarna också olika vikt. Och man korar ett "bästa" ankare.
Sedan refererar man litet slarvigt till det testet, eller ännu värre, så visar tillverkaren ett stapeldiagram ryckt ur sitt sammanhang och voila - något skulle ju bevisas.
Men 500 meter längre bort och med en annan ankrings- och mätteknik, eller ankartågskombination kan man få diametralt motsatta resultat.

Men det "test" jag referar till här ovan är något annat, det jämför inte ankaren mot varandra för att sedan "visa" att x är bättre än y.
Utan det handlar om om en utvärdering av ankartågets relativa längd och hur den påverkar hållfastheten hos olika ankaren under i övrigt samma förutsättningar. Och om man är ute för att enbart finna hur ett kortare tåg påverkar just ditt ankares hållfasthet kan man nog godta resultaten.
Och areajämförelserna är ju knappast ett test, det är ju en ren mätning av fysiska data.

[Håkan]

Nu när battaljen ebbar ut kastar jag in nästa brandfackla

Vad tycker ni om ankarvikt?
Kan det ersätta ett tyngre ankare?
Kan det ersätta kätting?
Hur långt ifrån ankaret skall man placera vikten?

Det jag lockas av är att kunna dela upp vikten för att först ta upp ankarvikten och sedan ankaret för att spara ryggen...

Jag tänker mig följande till min nästa båt:
Båtvikt 3 ton
Ankare Delta 10kg (Gunnar, du har lett mig i mörkret )
Blyad lina
Ankarvikt 4kg

Till detta tänker jag mig ett reservankare / racingankare (SWE 54, behövs det egentligen enligt reglerna?) och då en dragg på 12kg med med minsta möjliga lina som skall ligga undanstuvat i kölsvinet och aldrig användas.

Så "Shoot man shoot"
Gunnar, skjut mig i sank över mina val

Mitt försvar för blyad lina är att jag ogillar kätting som ofelbart skaver på plastbåtar. Mitt försvar för dragg är att det är enklast går att stuva undan och skall helst inte behöva användas...

Notera att jag tänker mest på förtöjning mot brygga / klippa och inte att ligga på svaj

Ha det /