Jo, ja ville inte kapa tråden om själva slangarna, men har funderat länge på det där med att korsda slangarna. Man läser alltid att det är så himla viktigt, men ja tror rent ut sagt inte på det.
Ja ser det såhär, om den genomföringen som sitter i sittbrunnen, på läsidan, hamnar under vattenytan, då kommer det rinna in vatten oavsett på vilken sida slangen går ut, förutsatt att dess genomföring i skrovet är under vattnet vid krängning. Och om den nu inte är under vatten, då kan det inte gärna rinna ut nåt vatten heller!!!
Inte förräns nivån i brunnen stiger upp över skrovgenomföringens nivå, och då bara tömmas till den nivån, inte sant? Bortsett från när båten rätar sig, men då kan det ju lika gärna rinna in vatten. Och eftersom vattennivån rör sig mer utanför skrovet än i sittbrunnen, så borde det komma in mer vatten än ut. Inte sant?
Såhär blir det garanterat vid en statisk situation, det kan man inte gärna bestrida, eller hur? Om båda genomföringarna är under vatten kommer vattennivån var samma inne i brunnen som utanför, och vid någon krängning kommer det då in vatten i brunnen, inte sant?
Kanske det blir annorlunda när båten rör sig, men det känns liksom inte så.
Kan någon motbevisa mig?:) Jag har gärna fel, om jag har det. Men anledningen att det är så på massa båtar och det sägs att det ska vara så, det duger verkligen inte:)
//Robin
Korsdra självlänsslangar
Hm. Bortser du inte från att korsningen gör att läsidans utlopp lyfts upp ovan vattenytan när krängningen blir stor nog? Poängen är ju att få självläns i båtar som egentligen inte kan ha det därför att sittbrunnen är litet för djup och bred (förhållandevis till skrovet).
Att det inte kan rinna ut "uppför" är ju alldeles rätt och att det inte "självlänsar" vid litet större krängning är ju också alldeles klart.
Att det inte kan rinna ut "uppför" är ju alldeles rätt och att det inte "självlänsar" vid litet större krängning är ju också alldeles klart.
Anders S
I gamla motorbåtar var det vanligt med en liknande historia, fast med en genomföring i botten på båten och så ett rör med en krök som går ovan vattenlinjen, vidare till kölsvinet, eller nåt såntFredrik skrev:På de flesta jollar har man ju en s.k. "Elvström-självläns" med backventil, som suger ut vattnet när båten gör fart genom vattnet. Finns det ingen motsvarande sådan för stora båtar?
Alltså sugfunktion under det att båten gör fart.Finns säkert ett namn/beteckning på den typen av läns.
Seglar "just nu" Granhill 33 & H-båt...
Jodå, Elvströms självlänsar används även till större båtar, då oftast till rena kappseglare ss Soling etc.Fredrik skrev:På de flesta jollar har man ju en s.k. "Elvström-självläns" med backventil, som suger ut vattnet när båten gör fart genom vattnet. Finns det ingen motsvarande sådan för stora båtar?
Calle
Se gla ut
Se gla ut
För övrigt har vår 707 Elwströmlänsar.
Nej, Anders, det bortsåg jag inte från, kanske var lite otydlig:)
Det är ju lite det ja menar, klart att man kan hindra vatten från att komma in, men då är de ju inga självlänsar längre ju... Kanske inte spelar så stor roll i lättare väder, där det enda vattnet som skulle komma in kommer genom icke korsade självlänsar. Men blåser det lite mer, går lite sjö, regnar, eller så, då kommer det ju vatten från andra ställen.
Och då kommer ju ett system med korsdragna slangar se till att man har mer vatten i brunnen än om man har raka slangar, eller hur?
Eftersom att det som krävs för att det ska vara någon mening med att korsdra slangarna är att ena genomföringen går upp ur vattnet nån decimeter eller så när man kränger.
Men det ni säger är: om man har genomföringarna relativt nära båtens mittlinje så finns det ingen anledning att kordra slangarna. Eller hur?
Jo, de där Elvströms självlänsarna är fina, sitter sådana i nästan alla 606 ja seglat, och vi satte dem i SM 40 båtarna oxå. Fast på SM 40n sitter de i "gropar" i sittbrunnsdurken, för att nå ut till skrovet:) Var relativt meckigt att bygga just det:)
Dock behöver ju de länsarna lite fart för att funka, men bara kanske 2knop eller nåt, men det borde ju beror på skrovets djupgående:) På 606an så gurglar det rätt bra där när man gör runt 10knop!
Men då var det inget som jag egentligen hade missat då? Med slangarna menar jag. Har liksom alltid undrat, aldrig tänkt att man skulle välja att ha det torrt i lättare väder framför bra länsförmåga i hårt väder... Men klart, så stor skillnad kanske det inte gör? Men någon skillnad måste det vara.
//Robin
Det är ju lite det ja menar, klart att man kan hindra vatten från att komma in, men då är de ju inga självlänsar längre ju... Kanske inte spelar så stor roll i lättare väder, där det enda vattnet som skulle komma in kommer genom icke korsade självlänsar. Men blåser det lite mer, går lite sjö, regnar, eller så, då kommer det ju vatten från andra ställen.
Och då kommer ju ett system med korsdragna slangar se till att man har mer vatten i brunnen än om man har raka slangar, eller hur?
Eftersom att det som krävs för att det ska vara någon mening med att korsdra slangarna är att ena genomföringen går upp ur vattnet nån decimeter eller så när man kränger.
Men det ni säger är: om man har genomföringarna relativt nära båtens mittlinje så finns det ingen anledning att kordra slangarna. Eller hur?
Jo, de där Elvströms självlänsarna är fina, sitter sådana i nästan alla 606 ja seglat, och vi satte dem i SM 40 båtarna oxå. Fast på SM 40n sitter de i "gropar" i sittbrunnsdurken, för att nå ut till skrovet:) Var relativt meckigt att bygga just det:)
Dock behöver ju de länsarna lite fart för att funka, men bara kanske 2knop eller nåt, men det borde ju beror på skrovets djupgående:) På 606an så gurglar det rätt bra där när man gör runt 10knop!
Men då var det inget som jag egentligen hade missat då? Med slangarna menar jag. Har liksom alltid undrat, aldrig tänkt att man skulle välja att ha det torrt i lättare väder framför bra länsförmåga i hårt väder... Men klart, så stor skillnad kanske det inte gör? Men någon skillnad måste det vara.
//Robin
Det är inte därför man har korsdragna slangar, utan för att kunna ha självläns i sittbrunnar som egentligen inte kan ha det. I praktiken fungerar ju korsade slangar därför att vattnet rinner ut igen vid vändningar eller upplovningar.Robin skrev: Men blåser det lite mer, går lite sjö, regnar, eller så, då kommer det ju vatten från andra ställen.
Och då kommer ju ett system med korsdragna slangar se till att man har mer vatten i brunnen än om man har raka slangar, eller hur?
Det är alldeles riktigt att man inte kan få vatten att rinna uppför genom att korsa slangarna, och givetvis behövs inte korsade slangar om brunnens lägsta punkt alltid är över vattenytan. Men på småbåtar är det ju inte alltid så, och då korsar man slangarna. Vattnet rinner inte ut vid stor krängning, men inte heller in. Skvalpet får man låta rinna ut vid vändningarna..
Anders S
Jag ansluter mig till de senaste inlägget efter att ha funderat en hel del över arrangemanget. Om man har vatten i sittbrunnet så vill det ju knappast rinna uppför från det lägst liggande inloppet till det i så fall högre liggan de utloppet (om skrovet lutar aldrig så lite).
Jag tror i stället att man finner logiken i att man vill hindra vattnet att rinna in. Varför har man anars avstängningsventiler? I den lägst liggande utloppspunkten har vattnet några extra decimeter att stiga innan det rinner in i sittbrunnen. Eller har jag tänkt fel?
Jag tror i stället att man finner logiken i att man vill hindra vattnet att rinna in. Varför har man anars avstängningsventiler? I den lägst liggande utloppspunkten har vattnet några extra decimeter att stiga innan det rinner in i sittbrunnen. Eller har jag tänkt fel?
Rock 20
Statistik
2008 Sjösätt 16/5 370 M Torrsatt 31/10
2009 Sjösatt 30/4
Statistik
2008 Sjösätt 16/5 370 M Torrsatt 31/10
2009 Sjösatt 30/4
Robin.
Om sittbrunnsdurken är nära vattenytan så kommer det in vatten till sittbrunnen genom självlänsen när det kränger. Har man då dragit slangen i kors så kan det inte göra det.
När båten står upprätt i stagvändningen så rinner det ut det som hinner. Sedan blir det tvärt om.
Det är allt.
I min förra båt var det korta slangar och ej korsade. Så jag vet. Hade jag kunnat korsa dem, det var omöjligt på den båten, så hade det löst problemet att det kommer in vid krängning. Så de gånger stängde jag kranen om jag var länge på samma bog och mycket folk i sittbrunnen.
Tömma sittbrunn från en överbrytande sjö är en helt annan sak.
Hälsningar,
Kalman
Om sittbrunnsdurken är nära vattenytan så kommer det in vatten till sittbrunnen genom självlänsen när det kränger. Har man då dragit slangen i kors så kan det inte göra det.
När båten står upprätt i stagvändningen så rinner det ut det som hinner. Sedan blir det tvärt om.
Det är allt.
I min förra båt var det korta slangar och ej korsade. Så jag vet. Hade jag kunnat korsa dem, det var omöjligt på den båten, så hade det löst problemet att det kommer in vid krängning. Så de gånger stängde jag kranen om jag var länge på samma bog och mycket folk i sittbrunnen.
Tömma sittbrunn från en överbrytande sjö är en helt annan sak.
Hälsningar,
Kalman
Men Kalman,
Riktigt så enkelt är det ju inte, det beror helt på vart du har lovarts genomföring. Om den är under vattenytan vid den krängning som du får in vatten i brunnen så kommer det inte att ändra något. Så enkelt är det. Du kan inte ändra fysikens lagar genom att korsa två slangar...
Men visst, om lovartsgenomföringen sitter en bit ut på skrovet så den går upp ur vattnet så funkar det att korsdra slangarna, inte annars. Men, för att den funktionen skall vara hyfsat säker så måste den länsande fuktionen bli allt sämre.
Själv har ja mycket svårt att se det ur ett perpektiv där man väljer att kunna fylla brunnen med en del vatten istället för att ha stövlar;) Men klart ja ser inte saker ur ett skärgårdsperspektiv:) Skulle aldrig göra en lösning som är anpassad för inomskärsegling och inte havssegling på min båt;)
Men som Anders S skrev tidigare, det ger mindre båtar en möjlighet att ha självläns trots en sittrbunn som går ner under vatten ibland, och det är ju jättebra!
På nått sätt fick ja en bild av att folk inte seglar så att kommer in vatten nån annan väg än genom lä självläns, är det så? Jag och mina polare kanske seglar på ett lite annat sätt än många familjeseglare;) Men iof, på IF´en så brukar inte vi heller ta så mycket vatten över sargarna;)
//Robin
Riktigt så enkelt är det ju inte, det beror helt på vart du har lovarts genomföring. Om den är under vattenytan vid den krängning som du får in vatten i brunnen så kommer det inte att ändra något. Så enkelt är det. Du kan inte ändra fysikens lagar genom att korsa två slangar...
Men visst, om lovartsgenomföringen sitter en bit ut på skrovet så den går upp ur vattnet så funkar det att korsdra slangarna, inte annars. Men, för att den funktionen skall vara hyfsat säker så måste den länsande fuktionen bli allt sämre.
Själv har ja mycket svårt att se det ur ett perpektiv där man väljer att kunna fylla brunnen med en del vatten istället för att ha stövlar;) Men klart ja ser inte saker ur ett skärgårdsperspektiv:) Skulle aldrig göra en lösning som är anpassad för inomskärsegling och inte havssegling på min båt;)
Men som Anders S skrev tidigare, det ger mindre båtar en möjlighet att ha självläns trots en sittrbunn som går ner under vatten ibland, och det är ju jättebra!
På nått sätt fick ja en bild av att folk inte seglar så att kommer in vatten nån annan väg än genom lä självläns, är det så? Jag och mina polare kanske seglar på ett lite annat sätt än många familjeseglare;) Men iof, på IF´en så brukar inte vi heller ta så mycket vatten över sargarna;)
//Robin
Nu finns det ju båtar där en självlänsande sittbrunn är värd mycket även om den bara är helt självlänsande vid plan båt. Annars skulle man få göra många besök i båten vid regnväder för att länsa eller för att kolla att elpumpen fungerar. (Been there, done that). Korsade slangar motsvarar ju i princip att korka igen länshålet vid krängning eller stänga ventilen tillfälligt för att slippa pliskeplask i brunnen, men elegantare och kan inte glömmas.
Anders S